- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
102

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5x4-

OR.CHIS BIFOLIA.

Tvåblads- Orkis. Ständpers. Yxtiegräs. Nattvioler.

Rotknölarne äro odelta. Bladen ovala, sittande
på stjelken litet ifrån roten; Blomkronans
flikar äro utstående. Läppen lansettlik och
hel-braddad, och Sporren syllik, längre än
fruktämnet.

Linn. Fl. Sa. p. 509. Cl. 20. Gynandr. Diandr. (monandr. Svarlz
i K. V. A. Ilandl. igoo. s. 206). Ejusd. Mat- Med. p. ig5. Liljebl. Sr.
Fl. s. 204. Kl. 10. Tvettdige. Enqvinn.— Retz Fl. oeoon. s. 474• Pharm,
Satyrii 11 a d i x.

Så allmän som denna förekommer i sidländtare Lundar, äx
den derföre icke mindre angenäm f ör sinnena ; ty utvecklingen
af hennes hvita spira är ett vittne att Flora är nu klädd i
sin yppersta sommardrägt, och blommorna , änskönt
alls-inte lysande som de förr (N:o 220 — 235) anförda, fylla
hela nejden med en egen behaglig lukt. Orkis - slägtet enskilt
betraktadt från de öfriga i den stora naturliga familjen,
jgenkännes af sin gapande blomma och med sporre
försedda läpp, samt vidvuxna, upprätta ståndar-knapp.
Röt-terne som kunna anses som ett slags knölar (tubera)
erbjuda genom deras olikhet att hos en del vara odelte, hos
andra handlike eller knippvis förenade, de första
skiljemärken emellan det stora antal af arter som utgöra detta
jlägte. Denna 2våbladiga äger tvenne eggformiga,
hvar-dera tuårig, och af hvilka den ena först bortdör. Sjelfva
örten har en lifiig grönska, en slät och ofläckad yta;
stammen är kantig, och ned emot rotiästet sällan mer än
två-bladi». Dessa blad, fis ta de ined balgiika skaft, ha en
tdlipiisk form, med flera parallelt längs efter löpande
nerver. Öfre delen af stjelken beklädes glest med smärre
blad utan stjelkar och bär en axlik samling af hvita
blommor, 12 eiier /lera, väl åtskilda genom lansettlika fjäll af
fruktämnets längd. Tre kronblad (det bakre öfversta och

2 at de inre på sidorna) råka hvarannan och tillskapa ett
hvalt eller hjelrn, under det de tvenne öfriga (de yttre på
sidorna) äro horisontth utstående. Den emellan dessa
utskjutande läppen är nästan jemnbred och odelt, något
nedåt böjd och grönaktig till färgen. På undra sidan vid
basen synes en syllik och hopkramad sporre, något
utsvälld midtpå och merendels dubbelt längre än det under
blomman sittande vridna och trekantiga fruktämnet.
Ståndar-knappen, fastvuxen vid ändan af stiftet, eller rättare,
af den för fortplantningsdelarne gemensamma kroppen
(columna) är upprätt, hjertforroig, baktill convex och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free