Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCROP1IULARIA nodosa.
Knölig Flenört. Thorsnussla. På F. Leika-ruoho.
Sy ylen — juurii
Örtstammen4kantig. Bladen hjertlika,
hvassa och med 3 hufvudnerver från basen.
Blom-vippan som sitter i toppen , består af mot
hvarandra utstående 2de’ta Blomstjelkar.
Linn. Fl. Su. p. 218. Cl. i4- Didtnamia. Angiosp. LilJ. Sr. Fl. s.
s6i. K.1. 11. TtÅtäidici. M<«d täckta frön. Rstz. Fl. oecon. s. 66S.
Slevogt. Diss. de Scrophularia. Jena 1720. Murr. App. Med. 2. p, iSS.
Phar/n. Scrophularise Radix, Folia.
-K-arakteren af detta slägte som hör till den naturliga
flocken med maskerade blommor, består i ett 5-deJt
blomfoder, en nästan helrand och upp- och nedvänd
blomkrona och en tvårummig frökapsel. Af detta förhållande äro
ifven blommorna hos den hnöliga flenört en som allmänt
nog förekommer på bördigare och något fuktiga ställen
jemte husen på landet och bredvid vägarne, också i
grannskapet af bäckar ibland buskarne. Roten är mångårig och
hopsatt af flera sammanvexta och inuti hvita knölar af
o-lika storlek. Den föröker sig ofvan jorden vid sidorna, då
de i början midt uti uppvexte örtstjelkar försvinna och
andra uppskjuta rundt omkring, hvilka inom denna krets
lemna skugga och fristad åt smärre djur, amfibier, äfven
fåglar att der kläcka sin afföda. Örtstjelkarne, årligen
uppvexande, bli ofta mer än alns höge; de äro
fyrkanti-ge med än hvajsa än trubbiga hörn och merendels odelte,
släta och besatte med stjelkade, hjertlika, hvassa och släta
blad som sitta korsvis emot byarandra. De äro ned vid
basen ända till de å ömse sidor löpande nerver utskurna
liksom på Kardborr-örten (N. 63) och den storbladiga
Hästhofsörten (N. 224), och utmärkas af tre greniga
huf-vudnerver, samt den ojemt sågade brädden. I Juli
blommar vexten med en upprät vippa i toppen, hvars grenar
stå hvar emot sin make, men korsvis, och dela sig flera
gånger i tu. Blomkronan utanpå grönaktig och inuti
mörkröd, är klotformig i bottnen och nästan vidare än vid
mynningen, hvarest brämet är 5-deIt eller bestående af
tyå läppar, af hvilka den öfre hos detta slägte vetter ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
