Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i5.
SCROPIIULARIA NODOSA.
åt, ar rundad, kort och tillbakaböjd; på sidorna äro
tven-ne andra lika stora flikar. Den undre läppen föreställer
den öfre, inuti mera färgad, rätt utstående, trubbigt
a-klulven, jemte en ganska liten anvuxen flik nedanföre vid
mynningen af blomman. Hansträngarne äro nästan
klubblike i loppen ocli knapparne öppna sig vertikalt med
eja-dast 2 vahler. Fröhusen, som mogna i Aug., beliålla
äf-ven till skit en hv.iss spets såsom lemning af stiftet. De
ha 2 rum ocli en dubbel mellanvägg som danas af valvlernas
inböjda kanter, och förenar begge ruinmen genom en
rund öppning som formeras då kapseln mognar.
Örten har en mindre beliaglig grön färg, ett möik»
utseende och en lukt nästan som den af Sommarhyllen (N.
271) eller af Pion-blommor, samt vedervärdig besk smak.
Men det är märkvärdigt, att så väl denna som de fleste
af slägtet mycket frätas af larver och yrfän t. e. af Viflar
(Curculiones), Städare (Syrthi) och Sågsteklar
(Tenthredi-nes) m. fl. Kreatur i allmänhet, utom getter, sky den. Bi
infinna sig ofta på blommorna, men i synnerhet Getingar,
hvilkas vällust de skola vara (Linn ). Om nyttan af Uoten,
hvars knöliga skapnad torde efter gamla tiders bruk att
tänka och göra slutsatser om Läkmedel, gifvit första
anledningen till dess användande för skrofler, halsknölar
(struma;), taggar af gyilenåder m. m. ha många fordom
skrifvit, och i sistnämde händelse, då smärta infinner sig,
påstod man att ingenting var af säkrare och snabbare
verkan. Möjligtvis äger vexten något stillande (anodynum)
sin natur. För gamla skrofulösa sår och utslag var den
också omtalad, i synnerhet plåstret af flenörten (Pharm.
Wirt). Örten har emedlertid nu kommit i förgätenhet. 1
Norrige skall dock allmogen dricka té på densamma såsom
svettdrifvande i h indelse af halssjuka ; på andra ställen tvättas
svin med ett starkt alkok på hela vexten för skabb och
ohyra. I Tyskland skall dessutom brukas, att, då får
plågas af blodpiss, ge dem sönderhackad flenört blandad
med alqvistar och påströdt salt. Som färggräs betraktad
är den icke betydande: Damboiirncy lann endast att
viss-mutbetadt ylle fick efter några timmars kokning, som han
säger, en vacker schattering deraf.
Tab. Öfre och nedre delen af örten i naturlig’ storlek, a. En öppnast
Élomkruaa. b. Pistillen, c. Fi öhuset på tyeren ulskuret, alla stÖrr* gjorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
