- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
119

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3i8.

PELTIDEA APIITHOSA.

men, rödaktige, och gröna, samt skrofliga på baksidan. D#
träff s i synnerhet midtpå sommaren. Torr eller gammal,
hvitnar lafven och spricker.

Den fläckiga eller vårtbeströdda ytan, nästan som
Torskbläddror, torde gifvit första anledningen till det bruk
som allmogen, s irdeles i Uppland, gör af lalVen i
händelse af Torsk hos barr». De slå då kokhet mjölk på lafven,
och gifva af den kallnade soppan ungefär en fingerborr i
sönder. Som detta medel purgerar, i synnerhet afkoket
med vatten, hvilket äfven kan orsaka kräkningar, så bör
det med försigtighet nyttjas. Dekokten har också blifvit
ansedd som drilvande maskar och larver af flugor hos
menniskor (Linne); och denna egenskap är i sednare
tider än mera bestyrkt. Då pulver af lafven gifvits till ia
gran morgon och afton åt barn i några dagar efter
hvar-andra, liar, som det säg?s, lafven sällan slagit falt att
utjaga och aiföra rr.askarne (WiJlemet). Den torde således
väl förtjena att ytterligare försökas, oaktadt redan
längesedan utsluten från aptekens material - kamrar.

Lafven hyser mycket Gummi enligt K. LifMediei
TVe-strings rön. Salt i maceration med vatten ensamt, kommer
den snart i jäsning, och rundt omkring kärlet uppöser en
seg och tjock kåda som är skarp till smaken. Färgämne
håller den icke stort, men ger likväl med kalk och salmiak
efter en månad en temligen vacker brun färg på ylle, och
med jernvitriol en ojemnare mörkbrun, samt med bara
vatten eller lika lång tid en ljusare. På silke vinnes nästan
ingen.

Ta b. — Lafven i naturlig storlek efter vexande
e-xemplar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free