Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o 323.
ARTEMISIA MARITIMA.
Strand-Malört.
Bladen aro greniga eller dubbelt penndelta med
smala hvitludna småblad. Blomklasen är
sammansatt af flera smärre, mest åt en sida
lutande. Alla småbiomstren äro tvåkönade.
Linn. Fl. Su. p. 285- Cl. 19. Syngf.nesia. Pol. superil. — Öl. res. s.
112. — Liljebl. Sv. fl. s. 555- Kl. 15. Svågrar månggifte. — Retz. fl.
oec. s. 70. — IVoodwill. Med. bot. 2. p. 534- t. 132. — Murr. App. med.
t. p. 12S. — J-V^ahlenb. i V, A. Hand!. 1806, s. 63 t. 1. — Pharrn.
Absyu-tbii maritimi Herba. Summitates.
i •
J—iiksom Goulands och Olands kalkbundnä jordmån löder
Bergmalörten (N:o 817), så hyser den också denna nog
sällsynta arten, men som är endast nära hafsstranden
vexande. Den skall också finnas i Skåne vid Landskrona och
i Bohusländska skärgården, älven som man anmärkt
densamma vid stränderna af Norrige, Pommern, England och
Holland. Till arten mindre väl känd, har den varit en af
de vexter som lånat sitt namn åt flera af sill slägte (A. sa*
lina, gallica, fragrans. Willd.), och som tillförene
otillräckligt beskrifven och mindre fullkomligt tecknad, torde
den nu med så mycket större skäl kunna pryda Svensk
Botanik. Roten som perennerar, går temligen djupt, blir
iräaktig och grenar sig. Örtstjelken, trind och fårad, är
ofta nedtill kulliggande, men uppreser sig samt delas
stundom i spridda grenar, läst den linnes ock ofta enkel.
Bladen äro sammansatta, de undra dubbelt och de öfra
enkelt penndelta med småbladen helt smala, mest
jembre-da , trubbiga eller hvassa, något tjocka och liksom stjelk
och grenar öfverallt tätt hvitludna. De öfversta bladen, som
åtskilja blomklasarne, äro merendels odelta. Blomklasen i
toppen formeras af många smärre, ibland spridda, men mest
åt en sida ställda, samt något böjda, som gör att de
utslagna blommorna få en nedåt lutande ställning. Deras
blomfoder är egglikt. Fjällen 8 — 10, hvaraf de undra äro
smalare, mera hvitludna än de öfra bredare och i kanten
hinnaktiga. Småblormtren till antalet 7—8, äro trattlika
med upprättstående gult bräm, fastän pipen är grön och
för synglaset betäckt med genomskinliga saftiga kulor.
Alla äro tvåkönade; hos flere ioo:de ha vi icke funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
