- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
137

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEMNA minor.

Liten Lemka. På F. (äfven som de följande)
Suorsau leipä.

Bladen äro eliipriska, platta och hophänga vid
basen, samt äga enkla rötter.

L E M N A g i b b a.

Kupig Lemna.

Bladen äro elliptiska, inunder uppblåst kupiga,
vid basen hophängande och ha enkla rötter.

LEMNA PO LYRRIITZA.

Fler t råd ig Lemna. Andmat:.

Bladen äro elliptiska och platta, hophänga vid
hasen, och äro hvaruera ined flera rötter
lör-sedda.

.LEMNA TRISULCA.

Korsdladig Lemna.

Bladen äro larisettlika och liksom med skaft
försedda, samt sitta korsvis. PiöLterna äro
enkla.
(Cl. Diandria mono gy nia).

Linn. Fl. Su. p. 321. Sa5—828. Cl. 21. Monoecia Monandria. —

Liljebl. Sv. 11. s. 4- K!. 1. Enmanningar. enqvinn. — Retz. fl. cec. s.

555. — IVilld. sp. pl. 4. p. 195. 1—4. — VJ’roijf. Comra. de Lemna. i8or.

JLtemnerne, förde af v. Linne till en obestämd nat.
ordning (Miscellanece), men rättare li os Jussien till en lör flera
vattenvexter gemensam (Najades), ha genom ofla ombytt
plats i vextsystemet visat svårigheten att utreda deras
blommor. Länge voro de lemnade i grannskapet med
Tång-slägtet och flyttades sedan till sambyggarne, men som de
oftast visa sig skonade, fastän könen stundom kunna vara
åtskilda, äro Lemnerne rättast att anse såsom Polygamister.

De vexa icke utom i sött vatten och äro al
pcrenne-rande natur. Piötterne, som man fordom nekade finnas,
äro mestadels enkla, och utgå från bladets undra yta,
trådlika och ända sig med strutlika bihang elier rör
(utriculi). Utan gemensam örtstam, äro bladen hos de flesta
förenade, ehuru hvart och ett utgör sin egen vext och
består al 2 skifvor, åtskilda, med en cellulär och med
bläsor uppfylld väfnad. Dessa blad föröka sig. nästan
polyp-artade, medelst framskjutande af nya från brädden som
öppnar sig nära basen, och formera således knippen af
större och mindre der sammanhängande, och genom sin
tilltagande mängcl likt eii tapet hölja vattenytan, till hvil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free