Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r? f
324
Lemna minoh,gibba, polyrrhiza,trisulca.
ken de, i början färre, uppsimma den tiden om våren när
Svalorna ankomma, och sänka sig åter tili botten vid
deras bortgång om hösten. Då blomningstiden infaller 3 — 4
vt ekor midt på sommaren, framtränger äf\en blomman,
ehuru liten, från bladets kant, och består al ett enbladigt,
sammantryckt och på sidan öppnadt blomfoder, utan
blomkrona, men med två ståndare som bära tvillingsknappar.
Innom samma blomma, eller i en annan för sig sjelf,
linnes pistillen med kort stift och trubbigt märke. Frukten
blir en enrummig kapsel med ett par frön. Äfven träffas
hanblommor utan fullkomlig’ pistill. Denna sanna uppgilt
om Iröredningen tjenar, att ingen må irrledas af vissa lör*
lattares utsaga, att Lemnerne saknade den. I alisnuri ocli
Micheli kände blommorna för ioo år sedan, och de
undgå icke skarpsynta ögon om de sökas den rälta årstiden.
Lemnerne äro, genom anförda specifika kännelecken,
väl skilda Irån hvarandra. Den lilla och den mångträ<li£(i
inunder purpurröda, äro allmännast och saknas sällan i
något stillastående vatten, graf eller dam. Den kupiga,
o-rätt ansedd al några såsom alart af den första, är
besynnerlig för bladens hallklotrunda undre sida, som tia <l.
n-na form utvidgas genom de större, icke med luft, utan
med valten lyilda blåsor mellan bhidets skifvor. Dtnna är
något sällsammare, äfven som den kort^ladiga, som icke
flyter på vattnet, utan under dess yta, utom ue spädare
bladen som uppsimma vid blomningen. Denna arten, olik
de andra, utskjuter en flera gånger 2delt stam , liksom
Indiska likontisteln (Opuntia), med korsvis sittande blad, mer
lansettlika, upptill finsågade, tunnare, genomskinliga och
alsmalna mot basen till ett slags stjelk som utgår irån
si-dnn, basen eller medlersta delen af det undra bladet.
Torkad, lifvas den åter af väta som mossorna. Blommor
äro ock sedde på denna.
Nyttan af Lemnerne torde vara betydlig i naturens hushållning.
Talrikast synas de i de vatten der inflammabel luft frän gyttja och förruttnade
ämnen i botten mest afsöndras, de insupa den. och ge äter syre ifrån sg
med öfre ytan. Under deras skyggd gömma sig insektlarver och
vatten-kräk, Och ge näring åt polyper, grodungar och snäckor. För ankor äro
de dock den begärligaste maten, älven för höns och svin om den med
kli uppblandas.
Som läkemedel ha Lemnerne nu icke något förtroende. ]Vlan trodde
likväl fordom att de botade hufvudvärk utvertes p.ålagde, fördelade heu
svullnader, lisade blinda värkande hemorroider, skingrade ullupen blod,
hotade bråckskador på baru, att förbigå andra uppgilter om invei tes bruk
af särskilta tillredningar.
Ta b- — Fig. I. Lemna minor. I. Vexten i nat. storlek.— a. en
blomma. — b. sedd bakpå. — •>.. ett enda blad förstoradt, blommande med
en liane synlig. — 3. blomfodret med en hane uppkommen, den andra
/yser igenom. — 4. en hermafr. blomma med borttagit blomfoder. — 5.
öfra delcu af ståndaren med knappen öppnad snm fäller frömjölet.
i I. Lemna gibba. 1. i nat. storlek. — a. en liten, ung. — 2. ett par
blommande, förstorade. — 5- hermafr. — 4- en bördig pistill. — 5-
fröhuset, genomskinligt. — G. på tveren öppnadt, då Iröna synas.
III. Lemna polyrrhiza. 1. vexten 1 nat. storlek. — a. sedd bakpa. —
2. sedd inunder, förstorad. — 3- en af utriculi vid rotändarne.
IV. Lemna trisulca. 1. 1 nat. stotlek. — 2. några blad, sammanyexta
förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
