Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALIX PENTANDRA.
Jolster-Pxl. Jo Ister. Jiils ter. Hilster. Viis ter. Hah ter.
Ji/ster. Vehar. På F. Raita.
Löfven äro sågade och glatta; hannträdeb har
vanligast 5 ståndare inom hvart fjäll på hänget.
Linn. Fl. Su. p. 546. Cl. 22. Diof. cia. Dinndria. — Fl. Lapp. p. 570.
— Skånsk, res. s. 293.— Liljébl. Sv. Fl. s. 296. Kl. 10. Samkulie åt*
skilde. Retz. Fl. 0ec. s. 65g. — Westbecks underr. om Svensk Bomull.
Stockh. 1745 — Jernefelts beskr. om Bomullsvadds beredande. Stocfch,
3747. — Rothofs Hushå!ls-mag. 1. s. 532.
tTolster är en art af det vidlyftiga Pilslägtet, hvaraf 2
bekanta slag förut (N;o 98. 2x1.) äro till deras och slägtets
skiljemärken samt hushållsnyita uppgifne. Denna som
förekommer icke sällan på sidiändta skogsängar, i synnerhet i
de öfver medlersta delen af riket belägna landskap, vexer
allmännast som buske, stundom knappt mer än nlnshög,
men vanligast 3 gånger högre, och nugon gång ännu
resligare till träd med tendigen tjock stam, hvars grenar
beklädas med en gulröd bark. Löfven, hvars knoppar bestå
af 2 valvler, äga en liflig grönska och blänkande släthet,
men omsider gulna de mer än på andra arter. Från
spetsen af de fina sågtänderne utsipprar en gul klibbighet, och
bladskaften utmärka sig äfven med små körtlar. På
hanbusken äro bladen eggrundare än på honans, hvilkens
spet-sra sig. I Maj och Juni, då de äro alldeles utvexta ,
framkomma blomsteihängen från samma knoppar som hyst
bladen, mycket tätblommige och gula. Könen äro tvåbyggare,
ehuru de sägas äfven vara funne förenade på ett och
samma hänge, liksom det^händer med flera Pilarter, men hvilka
omplanterade, blått behålla egenskap af hona! Ståndarnes
antal är vanligast 5, fastän det är anmärkt både mindre
och äfven större, ända till 10 (Liljebl ). Det andra könets
h.ingen äro länge grönskande, tills de i Ang., mycket
utsvällde, efter handj gulna, och fröhusen spricka, då
fju-net, som vidhänger fröna, uttränger, och ger det deraf
ylviga hänget elJre frökotten likhet af bomullens kapsler
då dessa öppna sig.
Dt t beska och sammandragande i smaken hos barken,
har gifvit anledning till utrönande af dess fördelaktiga
verksamhet mot vexelfebrar i stället för kinabarken, och man
har blifvit angenämt öfvertygad, att medlet icke bör
föraktas. Efter förut anställd rening af tarmarne, har \ — 1
qvintin af pulveriserad Jolsterbark, hämtad om våren af 2
eller 3 års gamla grenar, tagen hvar 3:dje eller /t:de timma
emellan tiden af feber- anfalltn , häfvit och förekommit dem ;
och ännu säkrare har medlet befunnits om \ af vanlig
kiila blifvit tillblandad.
I hushållningen tjenar barken till beredning af klipping
älven så väl som den af Sälgen, och bland garfärnnen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>