Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salix pentandra.
de Jemtländska svarta skinnen, finnas bark af Jolster, Sälg
och Gråvide ofta förenade. På hvar kanna bark slås i
proportion till hvart skinn 2 kannor hett vatten, som ställes i
kar 6—7 dagar. Får- ell. Kalfskinn, till beredning ärnade,
blötas först en vecka i vatten, och kalkas för att mista
håret, och sedan torkade, läggas de i den uppkokade
barklagen, hvarur de, efter flera timmars trampning, upptagas,
och halftorkade läggas dagen efter i ny lag med lika
handtering, och detta i 4 dagar efter hvarandra.
Dådenuhalf-torkat, aftages narfven, sedan svärtas de, och derefter
smörjas med ister, tvättas i lut, samt slutligen torkas och bråkas.
Trävirket är böjligt, något hårdare än hos andra
pilslag, och kan deraf slöjdas. I elden sprakar det mer än
granved. De årsgamla qvistarne duga som goda bandvidjor,
äfven länge dertill förvarade, men böra då förut i vatten
uppmjukas. Löfven, behagliga både till lukt och utseende,
ätas så väl gröna af kreaturen, som till vinterfoder torkade.
På landet brukas de också till färgning af gult, då iyget
förut betas med alun och vinsten. Blandas något lut till
färgkoket, vinnes en skön och lysande färg.
Icke mindre anmärkningsvärd är nyttan af fröfjunet,
som fått namn af Svensk Bomull, ehuru äfven fabriker
funnits i Tyskland för detta ämne, kalladt än Schlesisk, än
Thiiringisk eller Markisk bomull, som Gledilsch omtalar.
Utan tvilvel kunde en del i bomullens ställe begagnas om
insamling deraf gjordes då kottarne mogna. Afplockade
bo-ra de utbredas att väl torka, antingen genom solens värme
eller i eldadt rum, då de små kapslerne öppna sig och det
ullika fjunet spänstigt utpöser, hvilket med en lätt ängsharf
småningom afräfsas, och detta flera gånger efter anledning.
Skulle en del af ullen icke väl frånskiljas, vispas kottarne
som vanligt sker med fjäder. För att sedan göra detta fjun
brukbart till spånad, emedan en mängd fina frön vidhänga,
hvilka i blotta stoppningar icke göra någon olägenhet, bör
del faktas med hattmakare sträng, hvarigenom det
behändigt rensas och plysas, hvartill också en i K. V. A. Handi.
1745 beskrifven machin är mycket tjenlig. Packadt tillhopa,
kladdar det sig något tillsammans, men redes lätt genom
vispning i tunna eller kar, älven medelst kardning. Det
å-tertar sin spänstighet utan att söndersmålas. Förenadt vid
spånaden med en del bomull mot 2 delar af Jolsterfjunet,
tjenar det nästan så väl som oblandad bomull. Med lika
förening kan det ock fördelaktigt begagnas till vadder, goda ljusvekar
deraf spinnas xn. m., och för sin lätthet, lenhet och varme användas till
stoppningar, stickade saker, såsom täcken, kjortlar m. m. Som det ensamt
klimpar sig i sängkläder, bör det uppblandas med hälften dun, då
kläderna hålla sig rediga Och fulla.
Jolster-pilen planteras lätt, endast genom nedsatta qvistar, på ställea
som äro för busken passande. Det är en af våra nyttigare inhemska
aleter, och förtjente en sorgfälligare åtanka af Landtmannen.
Tab. — r. blommande qvist af hanbusken, —2. al honbusken, i nat.
Storlek. — a. c. d. hanblommor. — b. ett hängfjäll nied håningskörteln.—
e. en honblomma, större gjorde. — f. fröhuset .moget.—g. froet med sitt
fjun, i nat. storl. — h. bladets bas med körtlarne. — i. ett äldre olad i uat. storI<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
