Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o ooo.
EQUISETUM HIEMALE.
Skurfrakf.n. Sk ii fe. Skurgräs. Skafgräs. Skafrör.
På F. lluosio-korte. Rauta korte.
S jelken är vid basen, merendas grenig, hel och
halien bar (utan blad), och skarp på ytan.
Linn. Fl. Su. p. 568. Cl. 2S■ C r y i> t o g a mi a. Filices. — Liljebl.
Sv. Fl. s. 3g-j. Kl. 16. Lönngift£. Ormbunkar. —> Relz. Fl. cec. s. 5j2.
./Vtt Fräkenslägtet ar ett af de mest kännbara, både till
utseende och till fröredning, finner äfven den som icke är
örtkännare; men också de kunnige sakna ännu en [-lullkom-]ig-] {+lullkom-
]ig+} upplysning om den sednare. V. Linne och många
efter honom ansågo Fräkcn-arterne såsom Ormbunkar, men,
som det tyckes enligare deras natur, hafva de af sednare
iörfattare blifvit hänförde till en egen familj bland de
Lönngifte (Peltata, Hofjm. Gonopterides TVilld.). De äro
vexter, utmärkte genom en med leder och baljor försedd
sljelk, som i toppen bär fröredningen, i form af ett
hänge (amentum) eller ax, sammansatt af flera i krans ställda
och på fot stående sköldar, hvilka på undra sidnn hysa
frön eller blommor i egna gömmen inneslutna.
Ibland de åtskilliga slag som finnas, bestå de Ileste af
flera eller färre kransiikt utgående grenar elier så kallade
blad. Skurfräken har likväl inga sådana, utan är stammen,
alldeles bar, stundom helt enkel, men likväl oftare delad
i 2 — 5 grenar vid den fleråriga roten, llvilken krypands
långt ikring gör att vexten med lätthet föröker sig.
Liksom de öfriga, har också dennes stam många djupa
strimmor, men de mellan dem uppstående ränder äro tätt
besatta med fina knagglor, som likväl icke synas för blotta
o-gat, men kännas något skarpa lör fingren. De trattlika
baljorna vid lederna äro hvita, men svarta vid den tvera
och naggade kanten, samt vid basen: den öfversta eller
större baljan omfattar axet nedantill, hvilket är i tam i
längden och eggformigt. Fruktsköldarne sitta tätt
tillsammans, 5kantige, med 5 aflånga rum inunder, hvarur en
otalig mängd stoftlika kroppar utkomma, hvilka med högst
förstorande synglas betraktade, äro klotrunda och med en
liten spels danade. De visa då en hoppande rörelse som
härkommer från 4 parvis inunder lastade trådar, som
förut sanunanrullade; späpstigt uppspringa, och under detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
