- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
167

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Equisetum ii y b im a l e.

sprida ett ännu. finare stoft som vidhänger deras utplattade
iindar. Hedwig ansåg dessa för ståndare, och den lilla
klotrunda kroppen för fruktämnet, som på detta sätt
be-fröades och erhöll groningskraft. Ehuru vi äro från åsynen
öfvertygade om dessa kroppars närvaro, våga vi icke all’
deles lita på verkligheten of det ändamål Hedwig sökt
bevisa. Men som man förgäfves hittills sökt andra
parnings-delar, så må de anförda tills vidare derföre hållas.

Skurfräken vexer icke sällsamt på magra sumpiga
skogstrakter och i de der belägna kärr. Till loder är det
icke så passande som liera andra slag af samma slägte.
EmedlerLid påstås att hästar skola må väl deraf. För kor
anses det mycket elakt, och säges allmänt att de deraf
fälla tänderna. Visst är att de släppa det ofta ur munnen
om nöden tvingar dem att försöka en så kärf föda. Får
kunna icke fördraga densamma, och kanske är det i deras
Batur, helst uppgifter icke saknas, att miss/all skall
deri-genom hos dem åstadkommas. Svin finnas deremot mindre
grannlaga, då de vid deras bökande på ställen der fräke®
rexer, räkna dess rötter äfven bland sina födämnen.

Allmännaste bruket af ökurlräken eller Skäftgräset
göra flera slags handtverkare, som använda det till slätskur.
ning och poiering af särskilta ämnen. De fina krusade
tverstrimmorna eller skarpa knagglorna långs efter
ränderna, likna den finaste fil, hvarmed hårda tradsorter, liorn1,
ben och äfven metaller, genom gnidning, vinna en önskad
släthet och j?mn yta.

Tab. — ett mindre stSnd i nat. storlek. — a. en del
aF stammen afskuren, mycket förstorad, för att visa dess
knaggliga strimmor. — b. ett ax, förstoradt. — c. en af
Irö-tedningssköldarne. — d. densamma, sedd inunder, med
de öppnade rummen. — e. fröna, i nat. storlek. — f. ett
sådant moget med strängarne. — g. ett par så kallade
ståndare, skillde från fröet; de begge sednare sedda uä«
der högsta förstoring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free