Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIBURNUM Opulus.
0 LV ON *E us kk. TJglerÖnn. Ulf rönn. Fä g el bar. Qv n Itiö-
ltä r. Hållsbiir. Olgonlriid. TJljbiir. llle/ialräd.
På F. Koiran /wjsipuu. Koiran höjstupuu.
Elä cl en äro flikiga, med körtlar på bladskaften.
Blommorna äro förenade i klasar vid
grenar-nes ändar.
Linn. Fl. Su. p. 96. Cl. 5. Pen tand rt a. 5:gynia. — Liljebl. Sv. Fl.
s. 128. kl. 5. Femmänning. Sqviniiad. — Retz. Fl. cec. p. 766.— Georgi
Reis. d. Russl. — G mel. Fl. Sib. 3. p. 146-
Ilvtt verkligen inhemskt nrindre trädslag, som v. Linné
ansåg hörande till familjen Bnsklilia vexter (Dumosae).
Vi tro likväl alt Jussien närmare nalkats naturen, då lina
fört det tillhopa med sina Caprifolier, såsom rättare
be-fryndadt med Fläder- och Bc nved-slägterna, från livilka
det förnämligast skiljer sig genom sin klocklika
blomkrona och fiuktbär med ett frö. Stammen, vanligen af
manshöjd, blir ofta dubbelt högre; den är mycket grenig äncla
ned ifrån marken, som ger snarare utseende af en stor
buske. De trinda grenarne sitta emot hvarandra äfven som
bladen, hviika äro breda, delta i stora flikar, ojemt
in-skurne, rundade vid basen och på undra sidan blekare.
Bladstjelkarne äga, der de fästas vid bladet, ett par
körtlar, och ha dessutom å ömse sidor vid basen 2:ne sy liika
småblad, som äfven stundom bära en körtel i spetsen.
Inga stipler gifvas, utan i deras ställe de nämda småbladen.
1 ändan på grenarne utkomma talrika blommor förenade
i en klase (cyina), i hvilken de mcdlersta blommorna äro
små, bördiga och gulhvita; de yttre ell. rundt om kanten
sittande äro många gånger större, utvidgade., med
ojem-nare deladt bräm, snöhvita men ofruktbara. Bären bli
omsider stora som ärter, långrunda, röda och saftiga med
ett enda hjertlikt bopkramadt frö. I Juni blommar busken
och i Sept. äro bären mogna. Man finner den icke sällan
i skogvuxna eller buskiga ängsbackar, särdeles på fuktiga,
re jordmån. En nlart eller genom kultur förändrad sort
förekommer vanligt i tiägårdar under namn af Sniibolls.
bushen; som väl iönjenf>r sitt utrymme i anläggningar der
dylika vexter äro passande. Denna får allsinga bördiga
blommor, följaktligen inga bår ell. frön, men fagnar så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
