Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CONVOLVOLUS arvensis.
Äk ervind a. fårtarmar. Junpfrusarkar. Dr abinda.
Snarbindel. På F. Peldokello.
Bladen äro pillik a rued urstående h vassa hörn
(flikar); Blomskaften enbiommiga.
Linn. Fl. Su. p. 64- Cl. 5- Pentandr. monogyn. — Liljebl. Sv. Fl.
s. 92 kl. 5. Femmännitjg. eaqviun. — Pictz. Fl. oecoa. s. ig4- — Oecoii.
D:ct. 4. — Sv. Lcigbuk. Byggu. Balk. vxii. 29.
L) c t är märkvärdigt huru naturen i somliga vextslägter
liksom sammanhopat likheter genom ioo:tals arter, hvilka
antingen samtlige tillhörande lör dem egna luftstreck, eller
ocli spridda nnder de mesl åtskilda, genast ge deras namn
och egenskaper tillkänna. Så möter man Protéer och
Ljung-arter i Södra Afrika; Melastomerne mellan vändkretsarne;
Melaleuker på Nya Holland; Saxifrager på fjällarne öfver
hela jordytan; Pil- och Starrslä^tet mest i Norden, att
förbigå taliika andra exempel, af hvilka vi blott nu tillägga
d’t af / indorna (Convolvoli), ett slägte, som fördeladt
åt de flesta trakter af Jordklotet genom sin, merendelä
slingrande, örtstam, sin klocklika blomkronas fålliga bräm,
sitt tväkhifna märke och 2rummiga fröhus, vid första
anblicken igenkännes. Bland de n;iturliga ordningarne hör
det till vexter med klocklika blommor (Campanacea?). Af
de två arter som vår Flora äger, är Åkervindan en, som
med sin krypande rot äfven innästlar sig djupt under
jordytan, och oJvan densamma uppsänder slingrande och
hörniga örtstjelkar, besatte med alternerande, sflåoga, glatta
blad, vid basen pillika, med hvassa, och stundom
tvåtan-dade flikar. Blommorna utkomma från bladvecken, på
stjelkar lingre än baden, enblommiga, med tvcnne på
dem sittande små blomfjäll. Blommorna, täckt hflärgade,
slnnJurn hvitare (på lerjord alltid rödare), öppna deras
fållade tumsbreda bräm, helst i solskiuet, liksom ömtåliga
för minsta fuktighet, oth röja sig genom en egen söt lukt.
De visa sig .-nidt på sommaren, och frökapseln af ett
pepparkorns storlek, omgifvit länge af blomfodret, har två rum
med 1—2 fiö i hvardera.
Så mycket den blommande / kervindan må fägna
ö-gat, så litet btshag jgi intryck iemaar vexten fanaen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
