Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34i.
CONVOLVOLUS ARVENSIS
den odlade marken. Knappt gifves bland vexter dess like
att genom rötterna utbreda sig jemte det att de också
söka djupet. Äfven i små bitar fördelade, behålla de natu«
ren att formera sig, och blir således vextens utrotande
nä-stan en omöjlighet. Ännu efter förloppet af ett io-tal af
år, har man på nytt upptäckt samma gäst på ställen,
der-ifrån man genom alnsdjup gräfning förmodat kunna aflägs»
na den. Det är på lågländta och sandiga åkerfält som detta
ogräs i synnerhet frodar sig, der, itke allenast dess vidt
spridda rottrådar suga musten från sädesroten, utan den
oivan jord slankiga srjelken snärjrr sig omkring de
axbärande stånden, drar dem ned och qvälver dem. — En så
förfördelande egenskap g*f Lagstiftaren fordom anledning,
att utom 5o Dalers vite eller i brist deraf, kroppsstruff,
med ärans förlust utmärka den som sådde Snarbindel,
Landhafra och ökärffrö i annans åker. I trägårdar blir den
icke mindre plåga genom sitt förökande, som man likväl
med plog, harf och händernas tillhjelp bör söka alt efter
möjligheten minska och förhindra.
Vexten ger icke något godt foder och bladen ha
äfven något vämj«ktigt hos sig. Emedlijrtid ätes den förr än
blommorna börja att visa sig, så väl af boskap som hastar,
men de albita dock sällan mer än topparne. Bland hö är
likväl örten så god som de mesta. Svin rata den alldeles.
Men den öppna blomman är biets fröjd.
Der flygsand finnes, kunde vexten kanske gagna
genom sina krypande rötter att binda den; men då bör
ingen annan odling der försökas. Datnbourney fann under
sina färgförsök med vexterna, att dennas blommor och
stjelkar medelst kokning, gaf ett i vismut betadt ylle ett
slags muskus, äfven en orange-färg som blef högre om
a-lun tillsattes.
Tab. — En del af örten i blomma, tecknad efter
naturen. — a. Blomkronan på sidan öppnad, med utspridt
bräm. — b. Blomfodret med den qvarsittande pistillen. —
C. Denna särskilt. — d. Frökapseln på tveren afskuren. —
e. Fröet i nat. storlek, äfven som de lörra delarne. — f.
Detsamma fömoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
