Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352.
CUSCUTA EUROPAEA.
Allmän Snarr k f v a. N iissnlsilke. Skorf 1lmmnelbindci.
bilke. Tåbengrus. På F. Ntikulais-humala.
Blommorna sitta hopklasnde näs tn n utan skaft,
på bar, reivig, trådlik stjälk; Blomkronan är
klocklik och stiften utspärrande.
Linn. Fl. Su. p. 51. Cl. 4. Tet r a * n ri a. Digyn. — Liljebl. Sv. Fl. s.
7 o. Kl. 4 F y r m a n n i n G a m. i |V in. — Retz. tl. oecon. s. au5 Smith
Fl. Britt. i. aS5. — GuettarJ, i Mém. de i’A<ad. d. Sc. i"44- ?• 10°- c<
10. — Ekon. Dikt. 4. s. 471- — Murr. App. Med. i. p. 195. — Vharm.
Cuscutae Herba.
Icke alla vexter stå på jorden, och derföre går också
icke roten på alla ned i densamma. Dstta besanna i
allmänhet Parasit-Vexterne, desse inhyses-varelser, ej olika
dem som naturen bestämt i djurriket att på andra
lefvan-des bekostnad, å någon af deras delir innästla sig och
fortplantas. Sådan natur ser man hela örtslägter äga i de
varmare klimaten, der Tilland\ice, Brojiielice, Loraiithi
och ioo:detaIs af Orkisfatmlien, bland många H ra, icke
sällan betunga de vidsträcktaste trädens kronor, och genom
snålt uppsugande al deras ammas näringssafter, småningom
bereda dessTtfmiergång. Under d*3 kallare himmelsstreken
finnas blott tvenne slägten s >m verkligen förtjena detta
tillmäle, Alist e In 0( h Snarréfvan. Det gifves väl andra,
sådina som vi redan beskrifvit, t. ex. Tallörten (n. 97)
och Fjällrots örten (n. 3i 6), h \ 11 k a visa ett lika lynn«; m n
dessa aflägsna sig icke från rötterna af de träd som låna
dein vextkraft och trefriad. Akta Parasiter välja de öfre
de-larne, rotfästa sig på dem , ofta liksom inympade, och
kunna icke utan denna omedelbara åtgärd förtkomma. Likväl
visar skiljaktigheten i organisation, färgen , utseendet m. m.
att de äro gäster, vådliga lör deras värd, i den mån som
de äro snåla, ell. deras mängd öfvergår dens krafter som
fostra* dem. Nässlor, Lin, Humle, Tistel, Väpling finnas alla
hos oss tj iiliga att lietb-rg‘ra Snarréfvan, som är för sig
sjelf en annuel vext, uppkommen af egna frö, hvilka val
gro i jord’n , men medan fröets trådlika uppstigare
(pJ11-mula), utan särskilt hjertblad, för län ges till en äfven så
trådlik, finate eller gröfre örtstam, lemnar vexten snart
sitt lörsta rotläste, och medelst talrika sugvårtor fäster *ig
slingrande (motsols) kring någon af de nämde vextcrna i
dess grannskap. Nu ti itar dtn, grenar sig och blir liksom
en maitofva. Inga blad elier Ijall finnas, utan mot hösten
framskjuta små, knippvis förenade och på knappt märkiga
stjelkar sittande blommor, hvilkas klocklika och rödletta
blomloder är delt så väl i 4 som 5 flikar. Den blekhvita
blomk i un an liar nastan samiita form men litet smalare
nedåt ocli med lika delning a! brämet. Äträngarne variera än
4 an 5, fästade emellan flikarne och icke längre än de.
Rundtikring blomkronans inre, närmare dess bas, sitta 4 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
