Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35a.
CUSCUTA EUROPÅEA.
små hårbräddade fjäll. Pistillens fruktämne, befintligt inom
blomman, är rundt, nedtryckt och har 2 utåt böjda stift,
litet längre än ståndrarne, med trubbiga (icke hvassa)
märken. Frukten är en kapsel som öppnar sig tvertöfver
(circumscissa) tillika med den stundom qvarsittande och vid
brämet hopsnörpta blomkronan inemot basen, liksom en
nätådrig mössa som betäcker 2 rum, åtskilda med en
mel-lanvagg, och 2 runda, platta, bruna frön å ömse sidor*).
Anda från Hippokratis samt Grekiska och Arabiska
Läkrarnes tidehvarf har man talat om denna vextens
medicinska nytta, ehuru i sjelfva verket så obetydlig, att Cu~
sctua nu mera kommit på öfverblifna listan. Emedlertid
ansåg Hippokrates henne som urindrifvande och fördelaktig
i tvinsot (tabes). Andra trodde henne lösande och
öppnande i inellvornas och underlifvets förstoppningar, i
vexelfe-brar, sega vätskor m. m. och Haller sjelf jemförde örten
med Sedum , såsom lösande, såpaktig, men utan någon skärpa.
Ingen lukt märkes, men väl något bitande, hopdragande
<och beskaktigt i smaken, hvilket retar till spottning. Som
läkmedel brukades dep både i pulver och infunderad i vin
eller kokad till dekokt.
Något blekrödt färgande ämne finnes hos den färska
örten (Linn. Fl. Sv.), men som trol. icke är af särdeles vigt.
Farlig är den icke för kreaturen, ty kor förtära densamma,
försmås likväl af de andra husdjuren. Inkommen i
hummel-gårdar eller linåkrar är nödigt att utöda den, som sker
bäst genom de ståndens tidiga uppryckande på hvilken den
fastsugit sig, för att hindra dess vidare utbredande.
Tab. — En del af vexten i nat. storlek på en
hurnle-refva. — a. en 5delt blomma. — b. en 4<-le^ad. — c.
pistillen. — d. blomkronan öppnad för att visa de inre fjällen.
— e. fröhuset. — f. detsamma, mera förstoradt,
tvertöfver öppnadt, samt dess nedre del rned skiljeväggen ocli
fröna. — g. ett frö särskilt. — h. i nat. storlek.
’) Slägtkarakteren blir snledas: Calyx 4-5 fidus inferus. Cor. monOpetala
4-5 lida. Squamre 4-5, ciliat?esub slam. tubo insertae. Capsula
2locula-ris circumscissa. Sem. ■>.. Smith utesluter de nämde fjällen inom
blem-kronau och nekar dem finnas på detta slag, men uran skäl, emedan
da saknas hvarken på denn.1 eller de öfriga arter. En mindre art (C.
epitliymuin) som är hos oss mycket sällsammare och träffas på ljung
och dylika små buskar, skiljer sig från den allmänna med hårfina
stjel-kar, alldeles sammangyttrade blommor utan skaft, och blomkronorna
smärre, hvitare och nästan trattlika , samt de små fjällen tydligare.
Pistillens märken äro på båda trubbiga , icke hvassa. Pä den
Amerikanska arten deremot, som mycket liknar den allmänna, äro
blora-morna samlade liksom 1 sma kortsljelkude umbeller. Blomkronan är
iner klotrund med trängre bräm, inre fjällen mycket lydliga och
pistillens märken knapp-lika. Z Sibirien, och kanske älven Kina finnes
samma art, så att specifika namnet icke är alldeles passande. Dessa
arier böra på vettenskapliga språket så bestämmas:
C. Europ/va: caule filiformi, floribus subsessilibus, corollis
campanu-latis , stylis divaricatis obtusis. _ _
C. epithymum: caule subcapillari, flor. sessilibus, corollis
infundibuh-formibus, .stylis elon«atis oblusis.
C. Americana: caule filiformi, flor. subumbellulatis, cor.
globoso-caiK-pauulat.s, pistillis ereciis stigmatibus capitatis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
