Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
353.
SENECIO vulgaris.
Allm \N Bo ört. Stenur t. Blodört. Korsört. Crucijlxört.
Bladen aro nästan pintaggade eller med djupt
inskurna hvasstandade flikar. De öfre omfatta
stjelken, hvilken är rak och delad upptill som
en blomruska. Blommorna äro utan stralar.
Linn. Fl. Su. p. 290. Cl. 19. Syscbne sia. Pol. Supar fl. — Liljebl.
Sv. Fl. s. <563. Kl. 15. Svågrar. Olika svågerlag. — ReCz. Fl. oec. s. 673.
— Lightf. Fl. Scot. a. p. 479.
J3oörtsIägtet är ett ibland dem som bidraga till den
klassens vidlyftighet som hyser det, emedan det är ganska
tahikt på arter, både i kalla och varmare klimat.
Huf-vudmärkel består i det cylindriska blomfodret, omgifvit
vid basen af ett mindre, och att begges fjäll synas i
spetsarna liksom svedda. Fröfjunet är derjemte enkelt, och
fröfästet bart utan fjäll. Som en del af arterne ha
sirålblom-tmor, så utgöra sådana beqvämligen en egen afdeining,
men alldeles icke blott derföre ett eget slägte, helst man
hos några som vanligen sakna strålkant tidtals funnit den.
.Allmänna Bo~örten låi den likväl aldrig. Det är en annuel
vext, och en af de vanligaste kring husen, på taken, men
i synnerhet på den odlade marken. I trädgårdarne är den
lika litet välkommen gäst, som den är envis genom sin
oupphörliga affoda. Örtstjelkcn, uppkommen från en
trå-dig rot, är rak, trind och strimmig, men utan ludd. Den
är ofta grenig, särdeles mot toppen, och full med blad,
hvaraf de öfre nedtill omfatta stjelken, allånga, half
pen-nedelta, med rundade inskärningar och hvasstandade
flikar. De vid roten äro deremot stjelkade, bredare, ovala
och mindre inskurna, oftast alldeles släta, men stundom
något luddiga. Blommorna sitta spridda på korta stjelkar
mot toppen, formerad som en ruska. De äro srnå och gula
till färgen, med ett stort antal småblomster inom det
ge-mensama koniskt trinda blomfodret. "Vid första påseendet
synas de vara likformiga, pipiga med 5delt bräm; men de
i kanten sittande äro något mindre och smalare, ehuru också
5delte, endast honor. (Således icke «Ila blommorna akwnade,
som Smith beskriiver dem Fl. Brit. 2.8Sr). Riter blomningen
bli blomfodren lutande tills fröna mognat, hvilket allt sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
