- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
259

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353.

Senecio vulgaris.

på mindre än 3 veckor. De så sig beständigt och nya
plantor gro, lör att under nya 3 månader fullkomna deras
lefnadslopp. Nästan hela året om träffar man blommorna,
äfven i början af vintermånaderna, efter flera dagars
töväder, då vexten legat höljd under snön. Bo-örten synes
också en af de mest härdade mot kölden, som den länge
e-motstår, äfven som narfgräset. Troligen ärp deras ymniga
frö, som i oupphörlig svit mogna och äfven finnas då
årstidens stränghet hämmat vextkraften, ämnade till föda lör
en del sparfvar, hvilka också på den bara marken icke
måtte sakna deras näringsämnen. Svågerklassens
fjunbäran-de frön äro i allmänhet utmärkt smakliga för fåglar i
bu-rai\ Med nätthet utplocka de fröna och krossa skalen, för
att utvälja kärnan, fastän ofta ganska liten. För
kanari-fåglar äro frötofsar af bo-Örten särdeles behagliga. Kor,
getter och svin hålla gröna örten gerna till goda, men
hästen lemnar den, fåret äfven; kanske är den för dem
nog mycketsaftig föda , möjligtvis också motbjudande.
Light-foot påstår att ett starkare afkok på örten verkar som
kräkmedel. Anmärkningsvärd är den mognande egenskap som
både hos oss i Helsingland, äfven som högst upp i Skottland
bland Högländarne, tillerkännes den färska vexten, lagd
på spikbölder och andra bulnader.

T)ambourney erhöll ett slags fast färg åt Ronce d’Artois
som han kallar den, genom längre tids kokning «f förut
betadt ylle, i en stark soppa på boörten.

Tab. _ Örten blommande i nat. storlek. — a. en 2-

könad diskblomma. — b. en honblomma nära kanten. —*

c. Fröfästet sedan fröna affallit; alla lörstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free