- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 6 - Plansch 362-432 /
43

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Impatiens Noli me tangere.

besprängde med röda punkter. Ändtligen synas två mycket
smärre emellan dessa och det öfversta vid sidorna, och
inunder finnes håningshuset bestående af ett ensamt
strut- eller trattlikt blad, med sned, inuti spräcklig mynning,
och slutar i ett mot ändan grönt glänsande horn.
Hansträngarne, upptill plattade, ha en S-lik krökning, och
knapparne sammanvuxne betäcka det under dem gömde
pistillens hvassa märke. Den mognande frökapseln är
cylindrisk, 5:hörnig med 10 ränder, något knölig, grön och
enrummig, samt öppnar sig vid minsta vidrörande i 5
spiralvis spänstigt hoprullade valvler, då fröna, som sitta vid
stödet midtuti, vidt omkring utspridas.

Oaktadt anförda fullkomligare utveckling af blomman,,
är det anmärkningsvärdt, att tidtals, särdeles före den
allmänna blomningstiden i Juli, de första blommorna alldeles
icke öppna sig, utan i skapnad af stora knappnålshufvuden
förblifva tillslutne, men ickedessmindre sedan lemna
mogna fröhus. På Tabellen äro sådana blommor föreställde.
Svartz anmärkte samma fenomen i Vestlndien på några
arter af Ruellia.

Denna ört, oaktadt sin saftiga och späda natur,
behagav icke Fänaden. Endast Getterna röra den. Bi lockas
äfven till Håningshusen. Som medicinal-vext omtaltes den
fordom af Crato och Gesner, utvertes tjenlig för stranguri
och Njursten, äfven för värkande hemorroider.
Besynnerligt nog, att Boerhave ansåg den för giftig, hvilket dock
torde tarfva närmare undersökning. Med fröna sägas
Tyska fågelfängare narra Rapphöns i snarorna (Loesel). Gult
färgämne finnes i blommorna och örtbladen, och hvaraf
man, enligt Kalms uppgift, skall betjena sig i Norra
Amerika. Äfven i Kasan är detta vid Bomullsfärgning bekant.

I anläggningar af vilda Träd och buskplantager
förtjenar denna vext att på passande ställen bland andra
prydnader, införas. Den fortplantar sig hastigt, der den en
gång inkommit.

Tab. — Öfra delen af vexten, blommande, tecknad
efter nat. — a. Håningshuset. — b. öfversta kronbladet
eller öfra läppen. — c. de begge nedersta eller nedra
läppen. — d. en af de outvecklade och likväl fröbärande
blommorna i nat. st. — e. en sådan förstorad. — f. framtill
uppskuren. — g. dess fruktämne. — h. en frukt-kapsel. —
i. Ståndarnes skapnad och ställning i en vanlig blomma.
— och k. pistillen mycket förstorade. — 1. en kapsel på
hvilken valvlerne uppsprungit, och lemnat frön
qvarsittande på fröfästet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/6/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free