Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BETULA NANA.
inom hvart fjäll, alla med hoptryckta fruktämnen och 2
rödaktiga enkla finludna stift. Dessa finnas ännu i Juli
månad, hvarefter fröna formera sig, runda, plattade och
med en tunn hinna i kanten omgifna, till deras
beqvämare kringspridande.
Om ingen medicinsk nytta är känd af denna buske,
ehuru en nöstan starkare smak hos bladen än af den
vanliga Björkens, troligen härrörande af de resinösa punkter
som synas på undre sidan, tyckes röja någon; så är den
ekonomiska betydligare. I fjällen, der den ofta är det
enda bränsle som der finnes, använda Lapparne den att
dermed koka deras föda, ysta renosten och värma sig. Men
den tjenar ock till försvarsmedel mot deras och renarnes
plåga, myggen, dels såsom ruskor, dels genom röken af
antända Rypris-högar, omkring Kåtorna och Renarnes
samlingsställen. Dessutom strödd på marken der Lapparne
lägra sig, utgör den deras vanliga underbädd, en
ovillkorlig skyldighet att besörjas af könet hos dessa naturens barn.
Snö- och fjällripor äfven som hjerpar lefva både af de
tidiga knopparne och af de mognade fröna, hvilket utgör
en betydlig del af deras näring, att icke nämna Lemlar
eller fjällmöss, som dermed också uppehålla sig. I södrare
landsorter, der nyttan af busken ej sträcker sig utom de
veka grenarne till qvastar, har man tillagt den samma
egenskapen att orsaka Lefversjuka hos får, om de derpå föda
sig. Men som busken vexer på sidländta ställen, der fåren
snarast af andra orsaker få denna krämpa, torde busken
vara dertill likså oskyldig, som till det vidskepliga namn,
hvarmed den af Småländska Allmogen benämnes. (Linn.
Fl. Lapp. p. 270.).
Att Björklöf färgar gult, är bekant; de af Dvergbjörken
göra det än mera och skönare. (Gadd. i Fl. Sv.).
Tab. Fig. 1. En Gren blommande, med (♁) Han - och
(♀) Honblommor. 2. Större delen al en hel buske af
dvergbjörken från fjällarne. a. ett Hanblomster uttagit från
hänget. — b. en ståndare särskilt (mycket förstorade). — c. ett
af fjällen på Honhänget i nat. storl. — d. ett Honblomster,
förstoradt. — e. fröet i nat. storl. — f. det samma
förstoradt. — g. ett blad till den storlek som det i södrare
orter plär stundom utvexa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
