Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LILIUM MARTAGON.
Kroll-Lilja
Bladen äro aflånga, spetsiga och sitta upptill
i krans omkring stjelken. Blommorna, som
hänga nedåt lutande, hafva tillbakaböjda
kronblad.
Linn. Sp. pl. p. 453. A. b. Hexandria. Monogynia. — Liljebl. Sv.
Fl. s. 138. Kl. 6. Sexmänningar, Enqvinn. — Gmel. Fl. Sib. 1. p. 44
— Jacq. Fl. Austr. t. 351.
Norden är kanske icke egentligen Liljornas hembygd.
De höra snarare till de mer tempererade himmelsstrecken.
Likväl prunkar Norra Amerikas Flora med flera sköna
arter, och Sibirien äfven. Dess rysvärdaste trakter ända till
Kamtschatkas strand, hysa också en eller annan, och
deribland KrollLiljan. Vi äga ingen naturlig inföding af det
slägtet, som i synnerhet bär namn af Lilja; men genom
odling under längre tid ha ett par vunnit burskap, och
särdeles denna. Man må endast omkring midsommaren
besöka den behagliga Carlbergs Trägården, så skön och
intagande genom det lugn och lifvande skugga den under
sommaren erbjuder, och man skall finna millioner af
dessa rödspräckliga spiror höja sig bland Amurgräset, Lille-
Konvallerne, VildTulpanerne och många flera som älska
lundens skyggd. Troligen har KrollLiljan, af sin natur
härdig att tåla Bores envåld, rymt från den fordna
blomster-rabatten samt utvalt sig och funnit en fredligare plats
under de skuggrika träden, der den lär aldrig utrotas;
och det är af denna grund vi tro henne förtjena sitt rum
i Svensk Botanik, äfven så väl som Damspels- och Tyska
SvärdsLiljan, Älskogsvillan, m. fl. andra.
KrollLiljan uppkommer från en lök sammansatt af
lösa, gula, köttiga fjäll, och midt under ett knippe af
långa, hvita trådar. Från Lökens medelpunkt uppreser sig
Örtstammen ända till par alnars högd, trind och
glänsande, fastän svartprickig, besatt högre upp med blad som
sitta kransvis, kortstjelkade, och äro aflångt lansettlika.
De öfre äro skiftevis spridda. Stjelktoppen slutas med en
lång blomspira eller rättare klase med flera eller färre vidt
åtskilda blommor, som sittande på långa rödprickiga skaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
