Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid basen och ändade med syllika, gula, glänsande uddar,
samt sträfva yta synas förbjuda att nalkas densamma.
Blommornas hufvuden sitta i toppen af grenarne, stora,
upprätta och flere tillsamman, och hvarderas blomfoder är
sammansatt af sylhvassa fjäll mellan hvilka ett hvitt ludd
framskymtar. De innersta äro deremot smala, hinnaktiga och
utan taggar. Småblomstren ha purpurfärg och gula
hanknappar. Hela sommaren fortfar blomningen, hvarefter,
mot hösten, de glatta fröna mognade kringspridas med
tillhjelp af det vidhängande fjäderlika fjunet, hvilket lätt
bortfaller.
Man skulle knappt tro, att de gräsätande Djuren
kunde förlikas med denna. Ändå ser man både kor och
hästar icke frukta dess väpnade yta, utan stundom afbita de
spädare delar. Svinen finna sin fördel af rötterna, men i
synnerhet Bien af blomman, och ändtligen har Naturen
gjort det bördiga fröfästet till Steglitsans visthus, när
vintrens slöja betäcker andra tillgångar af föda. För öfrigt
är säkert Tisteln, liksom Floras andra taggiga foster, i
naturens hushållning ämnad att skydda en hop annuela
vexter, hvilka, inom omkretsen af det värn som dem
förunnas, få fullkomna deras fröredning säkrare, än på
öppna fältet, der de antingen skulle nedtrampas eller i
otid afbetas. Mjölk silad på Vägtistelns blommor, säges
ystas derigenom.
Tab. — En blommande topp med ett större blad i
nat. storlek. — a. ett blomster särskilt. — b. c. större och
mindre fjäll. — fröet med fjunet i nat. st. - e. hår af
fjunet, förstoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
