Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
417.
ARTEMISIA vulgaris.
Gråbo. Gråbön. Böna. Bunrol. Bynka. Binka. Buris.
På F. Pujo, Kruoppiruoho.
Bladen äro pennedelta, piatta och inskurna samt
inunder hvitludna. Blomklasarne äro enkla,
med uppräta, egglika blommor. Fröfästet är
bart.
Linn. Fl. Sv. p. 286. Cl. 19. Syngenes. Pol. superfl. — Liljebl. Sv.
Fl. s. 337. Kl. 15. Svågrar, med olika Svågerskap. — Retz. Fl. oec.
s. 71. Osbecks res s. 242. Kaempf. Am. exot. p. 502. — Fjellström om
Lapparne. — Murray App. Med. 1. p. 124. — Pharm. Artemisiae Herba
& Summitates. — Moxa.
Lika allmän som Malörten (n. 106) kring bebodda
ställen, vid vägar och husväggar, stundom ledsam gäst i
trägårdar och illa häfdad åkerjord, har den en
perennerande träaktig rot. Örtstjelken blir par alnar hög, upprätt
och grenig, vipplik, fårad, slät, bladig och rödbrun.
Bladen, af ofvannämde form, äro ofvanpå mörkgröna och
släta, men inunder hvitludna. Blomklasarne uppskjuta i
Augusti, helt raka, enkla och besatte med smala, mest
odelta blad, och bära en myckenhet ostjelkade, eggformiga
och uppåt vettande blommor, hvilkas blomfoder är oftast
hvitludet, och strålblommorna derigenom merendels 5 till
antalet.
Vexten är mindre besk än Malörten, och luktar ej
obehagligt då den sakta gnuggas, särdeles topparne. Såsom
ordentelig Medicinal-vext brukas den nu ej mer, men
fordom ansågs den af betydenhet i Lifmoder-krämpor, att
lösa efterbörden, lätta barnsängen och befordra
Menstruation. Hos Hippokrates, Dioskorides, Plinius och Galenus
finner man allt detta. Äfven i Kina är den ett husmedel
för Hysteri, och bland Danska Allmogen såsom
Emmenagogum. Hos oss, här och der på landet, kokas dekokt på
örten, och drickes som bot för tredjedags frossan.
Utvertes bruka Kineserne densamma färsk och stött till
sårs läkande; äfven strödt på brännsår berömdes pulfret i
gamla tider. Till kok-konsten hör ock den vanliga metoden,
att blanda förvälld gråbo till fyllningen af stekta gäss och
ankor, hvilkas kött man inbillar sig bli deraf mörare.
Kanske är det mer för smaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
