Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De äldste Läkare ansågo Roten nyttig i blodflöden,
både såsom i pulver gifven och i dekokt. Dess
invecklande och skärpa mildrande samt tillika lindrigt
uppdragande egenskap gör icke detta orimligt. Man har också
föreslagit den till Boskaps Medicin vid Diarréer och
Blodstallning (Rafn); och vi tro att den förtjtenar mer afseende,
än man i sednare tider velat lemna densamma. Såsom
ytterligare förtjenst, har man med långt mindre skäl tillagt
roten förmåga, att, utvertes använd, hela benbrott,
bråckskador och gamla sår. I England, der den haft namn af
Bonset, hyste man länge sådan inbillning.
Äfven längre tid tillbaka omtalas Vallörtsroten såsom
duglig till Läderberedning. Det synes likväl, som dess
överflödiga slem innehåll gör den dertill mindre
passande; åtminstone måste, i fall af sådant bruk, slemmen först
frånskiljas, till hvilken ända man föreslagit en egen
metod; men förmodligen lönar den sig icke att vidare
fullfölja, då genare utvägar finnas.
Mer anmärkningsvärd är en likså åldrig upgift, att
Läder (t. e. af blåsbäljor) kan hållas mjukt och smidigt
genom anstrykning med slemmet, erhållit genom kokning af
10—12 skålp. rot med ett ämbar vatten tills hälften återstår
(I Leipzig Journal für fabrik, Manuf. Handl. u. Mode
1801 Martz, är detta senast uppgifvit). Om en vidare
tillämpning och tillblandning af feta ämnen för samma
ändamål, att bibehålla smidighet af Läder, finnas intressanta
tillägg i W. Prof. Retz. Fl. OEcon. s. 109. Det hör
slutligen också till historien om denna rot, att slemmet deraf
skall nyttjas i Asiatiska Länderna vid beredningen af
Kamelhår och Angoriska Getters. De skola derigenom blifva
mindre spröda, och smidigare att förbruka. Måhända att
äfven vissa färgade ylle och sidentyger, genom bruk af
samma ämne, kunna återvinna sin under färgningen
förlorade mjukhet.
Tab. — Öfre delen af en gren med blommor, samt
ett rotblad i nat. storlek. — a. pipen af en blomkrona
öppnad; — b. en ståndare. — c. ett håningshus-fjäll. —
d. Pistillen. — e. Blomfodret med mogna frön i nat. st. —
f. ett frö förstoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
