Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedum Rhodiola.
på särskilta stånd , och begges blommor äga allmännast \-
delt blomfoder, 4 kronblad och 4 håningshusfjäll sit-
tande omkring fruktämnet. Likväl äro både blomfoder och
kronblad något mindre på honstånden och rödprickiga.
Emedlertid hafva begge könen rudimenter till det felande
könets delar, och således hanarne tecken till pistiller och
honorna äro omgifna af ofruktbara hanar. Ett förändradt
läge har man dock funnit kunna på samma stånd frambrin-
ga 2könade blommor, och hvilka i denna egenskap hafva
då ingenting skiljaktigt från Bergknopp-slägtet. Antalet af
ståndarne blir stundom 10 och pistillernes äfven då 5, samt
blommans öfriga delar likaså formerade.
Vexten blommar i fjälltrakterne, först efter midsom-
maren; men flyttad till ett varmare läge, mycket tidigare.
Roten hyser et behagligt luktande ämne, som alldeles lik-
nar Rosen-olja. Hos den odlade är likväl lukten svag, men
är en förträfflig parfum i Lappens hembygd. Genom de-
stillation med vatten skall äfven en olja, lik den af Törn-
rosen, kunna erhållas. Gröna örten ätes, som det berättas,
af Renar, och roten af Grönländaren, som är nog besyn-
nerligt, för dess adstringerande egenskap, och det till den
grad, att den föråldrad> skulle kunna blifva ett godt garf-
medel, hvarvid skinnet också erhåller en vacker gul färg.
Med alun kokad, ger roten en grön färg på ylle. På Ferrö-
öarne använda öboerne roten som skörbjuggs-medel, och
i några af våra egna fjälltrakter äger afkoket deraf beröm
såsom bröst-medicin. Till utvertes bruk begagnas roten,
dels ensam, rifven eller stött och lagd på hufvudet för svår
värk, eller också kokad i vatten och klutar blötte i spadet
och omslagne. Ändtligen tillredes så väl på Grönland som
Island och Ferrö-öarne, en salfva af roten, som rifves och
uppblandas med osaltadt smör, samt lägges på elaka sår.
Som utvertes medel för hufvudvärk, bråck, Leucorré,
och invertes för hysteri och rödsot, kände redan medici-
nens åltfäder, Dioscorides och Galenus, Rosenrotens egen-
skaper. Den har också derföre alltid funnits på aptekslistorna.
Kanske förtjenar den äfven namn af eximia, fastän numera
exoleta.
Tab. föreställer ett hanstånd och £ ett honstånd i
nat. storlek. — a. En hanblomma. —- b. en sådan sedd
bakifrån, med 10 ståndare. — c. En honblomma. — d. en
pistill, särskilt förstorad. — e. Fröhusen i nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
