- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
146

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RUBUS CHAMAEMORUS.

Hjortron. Hjorter, Snotter, Molter, lalbär. På Lappska:
Latoch. På Finska : Murarna.

Tvåbyggare ; Stammen enblommig ; Blaclen
enkla och flikiga.

Linn. Fl. Sv. p. 174- Cl. 12. Icosaxduu. Polygynia. — Fl. Lapp.
p. ao8- t. 5. f. 1. — Lilj. Sv. Fl. *. ao3. Kl. 8- T 3 o g m än nin c. Mång-
qvinnad. — Retz. Fl. cecon. s. 618.— Pharm. Chanisemori Fructu*
condit.

.Den Vexten som bär Hjortron är perennerande och af
buskartad natur, tillhörig Norden, en af de ymnigaste i
Skandinaviens och Sibiriens kärrtrakter och myror, sär-
deles i grannskapet af Fjällarne belägne, och man träffar
den också på de liogsta bergen i Skottland och norra de-
len af England.

Fastän Hallonslägtet hör, som bekant är, till de två-
könnde växterne, är© könen hos denna art åtskilda. Utom
i blontman finnes likväl egentligen ingen skillnad i de
öfriga delarne.

Både Han* och Honstånden äga en, i den mosslupna
grunden, oändligen lång, djupt krypande och ofta delad
rotstam af groft segelgarns tjocklek, från hvilken utlöpa
några enkla styfva rottrådar. Ofvan jord uppstiga \ qvar-
ters långa (stundom mera) enkla (ibland nederst delte)
raka, enblommiga örtstammar, hvar och en uppkommen
vid basen ur en af 3 röda fjäll bestående knopp (gemma),
besatte med 2-3 stjelkade blad, hjertlikt utskurne och dela-
de i 5 trubbiga flikar, skrynkliga, i början liksom hop-
▼ikte (plicata), sågtandade och släta. Ett eller par trub-
biga bladfjäll omfatta nedtill bladsijelkarne (särdeles den
nedersta) der de utkomma. En hvit blomma sitter ensam
1 toppen på en blomstjelk något längre än bladen.

Blomfoder och Kronblad äro lika hos hanar och ho-
nor; likväl äro de sednares något större. Blomfodrets fli-
kar äro utanpå, likasom blomstjelkarne , besatte med fina
körtelbärande hår. Ståndarne äro af obestämdt antal, på
fästet sittande, i hvars medelpunkt några hårlika ofrukt-
bara ämnen till pistiller synas. Pistillerne, äfven talrike i
honblomman, omgifvas oftast af en krans små ståndare,
dels utan knappar eller ock desse utan frömjöl. Frukten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free