Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALIX CINEREA;
AskgsÅ Salit».
Gravide, Gråpil; på Norrska Seljene; på Danska Graa>
vide,; på Tyska graue Weide; på Ryske
Sivoi-tnlnik, Losa.
Bladen Iansettlika, omvändt eggrunda, imdertil
nätlikt ådriga nästan ludna blågröna, med
half-hjertlika sågade bladskärmar.
Linn. Fl. St. 355 Dioecia Diandri#. —Liljebl. 5r- Fl. 3 S A&–
5cm åtskiljde. — Relz. Fl. cee.
•K-anhända mer an Ros slägtet ar det som har kommer i
fråga ännu invefdt i mörker; om de specifikare
kännemärkena lättare i Salix*slägtet förefinnas, så möter der likväl
desto störve svårighet vid arternas utredande derigenora, at
3tåndare-vexten är aldeles skiljd från spirvexten, hvilket,
tiJiika med dess fraktsättnings egna beskaffenhet i et si
kalladt hänge utan blomkrona, men omgifvit af blomfoder»
likt fjäll och et cbestämdr «nral *tåndar« från r til 5, samt
vid basen så väl af dem som af spiran «n håningshuslik kör»
tel, utgör slägtets kännetecken. För at nu med säkerhet
bestämma en viss art och för at icke tilföra en ståndare växt
en annan arts spirvext, fordras at lika upmärksamt följa
arterna til deras vextort, blomnings och fruktsättningstid.
deras lika danade form på snart sagdt alla vextens delar. Til
at med noggranhet utröna sådant förhållande, har man va*
rit nödsakad indela detta på arter nog talrika slägte £
visia afdelningar, hvilka man, til dess et rigtigt monogra^
ficerande kan företagas, ansett lämpligast efter a)
ståndar-nes antal, b) om dernäst fruktknutarne äro med eller mtan
skaft, och c) om bladen äro glatta eller ludna. Den
närvarande «lier askgrå salixen tilhör således den afdelning
som har ludna blad, skaftade fruktknutar och är försedd
med tvenne ståndare i hvarje blomma. Arten skiljer sig
åter ifrån sina samslägtingar med de ofvan anförda
skilj-agtigheler, är en stundom ända til 2 famnar hög buske:
bladen äro merendels aflångt eggrunda, men ombyta form
och blifva mer och mindre spetsiga så väl på trädets unga
6kott, som på en artförändring, kvilken förekommer mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
