Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salix cinerea,
allmänt, hvars blad ombyta än mer i trubbiga «lier jp«r
siga, naggade, sågade eller helbräddade, allt på samma
buske. Bladskärmarne äro alltid snedhörniga, men stundom
bjert- stundom njurformiga. Blommorna framkomma i April
och Maj månader före löfsprickningen, hvarefter hängena få
et gråagtigt utseende, liksom den äldre barken på stam
och grenar, hvilket föranledt til trädets artbenäroning. Så
väl håningskörtlarne som spirorna äro nästan coniska;
ståndarnes strängar ganska långa med gula knappar och
mer och mindre eggrunda blomfjäll; märket åter är något
förlängdt och fördelt i två flikar. Fruktknuten är aftångi
eggrund och vid blomningen böjer tilbaka sina båda
valvler å ömse sidor för de med långa fjun upskjutande frön,
som äro ganska små, aflånga och gråbrunagtiga. Båda
art-förändringame träffas i skogs ängar och lundar med sumpig
jordmån.
Löfven ätas, om ej med lika begärlighet som vissa
andra slag, nästan af alla husdjuren, utom af Fåren, och
blommorna värderas mycket af Bien såsom et bland deras
första föremål at söka vårtiden. Barken kan användas til
garfning, särdeles vid klippingsberedning, i stället för
sälg-bark. Af grenar och rotskott flätas korgar, och hämtas vid*
jor för at dermed binda halm och rörtak, och der lilgång
så medgifver nyttjas vidjoi äfven med fördel til sädesbindning.
De kunno länge fö.vorna til gagn, ty de äro äfven torra
lika goda, blott de några timmar före nyttjandet upblötas,
sedan de likväl förut blifvit vridna och bundna i knippor.
Månge författare hafva ansett vår asJigrå salix såsom
en och samma med den af Hoffman beskrilna långspetsade
arten (S. acuminata); men vi våga ej afgöra detta, då hons
beskrifning deriil föranleder at bladen nästan alltid
bibehålla sin tilspetsning, Mera säkert är, at denna vår
ifrågavarande af Linné under detta namn antagna art alldeles
icke är den i Smiths Flora Briiannica anförda S. cinerea ,
hvilket bestyrkes både af den deraf i English Botany gifna
figur och de af nämnde författare bestämda egenskaper af
bladen, som på öfia sidan skola vara glatta med hängen,
*om på den Fngelska äro efter beskrifningen ganska korta,
mtn efter figuren väl långa, hvilket på den LiNNÉska icke
inträffar.
Tab. — Fig. i. En gren med ståndarehänge. — a. med
et spirhänge. — 3. med biad. a. Et Blomfjäll med^
ståndare och håningskörtef — b med spira och dess
hånings-körtel. — c. En fruktknut. — d. densamma mogen. — Et
frö. — f. Undra sidan af et blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
