Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALNUS INCANA.
GrA-ai,. Hvit-al.
I södra orterna: Arre$ Arder; Ård; i Norrland:
Al-der. I Vesterbotten: Ulrci. På Lappska: Leipe.
Lofven aflånga, spetsiga mot andan, i kanten
dubbelt sågade, inunder hvitgråhåriga ulan ludd vid
ådrornas utgång. Blomhangena axlikt sittande
utan sarskildta skaft.
Linn. Fl. Svec. n. 861. {Bet. Alnus fi incana). Retz. Fl. Oec.
p. 116 (B. incana) Wahlenb. Lapp. n. 46i. Momof.cia Tetrandria.
De i allmänna Alen eller som den mera särskildt kallas
Klibb-Alen (Alnus glutinosci) äfven Grön-Al en är
förut gifVen uncler N:o 128 \ men såsom en art af
Björk-slägtet [Betula). Sednare tiders noggrannare
undersökning af frukten liar föranledt till återupptagande af det
gamla slägtet Alnus, hvilket äfven allmänna språkbruket
billigar. Vi få således anföra att Al-slägtet (Alnus) skiljer
sig dermed att hvart hängefjäll äger flere småblommor med
endast 4 ståndare i hvar småblomma, samt med två
vingelösa fröhyllen; hvart fröhylle nära toppen tvårummigt
med tvänne frön. Mera ytliga och lätta kännemärken
äro att hängefjällen bli qvarsittande sedan frön bortfallit,
och att således fröhängena nog likna vissa slags kottar.
Alla hängen äro också mera samsittande i klasar o. d.
Grå-Alen kan ock skiljas från den allmänna med ett
resligare, jämnare eller slätare (mindre knöligt) och slankigare
utseende. Den är till alla delar mindre eller intet
klibbig, mindre saftig. Också växer den i det mera
tempererade Sverige på mera högländta torra ställen, särdeles å
de bergåsar, som stryka inuti landet, såsom i Småland
söder om Jönköping, i Vestergöthlands högre bergigare
delar, i Nerike, större delen af Vermland och nästan Ixela
Dalarna. Men i Norrland, der Klib balen börjar saknas,
uppfyller Gråalen nästan dess plats, och ännu längre
norr ut i Lappmarken intager den, alldeles såsom den
förra i sydligare orter, alla stränder. På detta sätt
förekommer den ensam genom norra Ångermanland,
Vesterbotten och alla Lappmarkerna ända upp till Nordhafvets
granskap. 1 dessa laudsorter ersätter den i anseende till
nyttan icke allenast den allmänna alen, utan den är i de
flesta afseenden nyttigare och nödvändigare. Den skjuter
lättare upp af roten och kan således bättre användas till
jernn afbrukning såsom slag-skog (livilken liksom afslås i
vissa årgångar), på sätt som med så fa svenska träd låter
göra sig. Veden är bättre till bränsle och kolning, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
