Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som till snickararbeten fastare, jemnare ocli livitare. Lajjpen
finner den tjenligare än någon annan till sina små
liusge-rådssaker, som i anseende till dess kringvandrande lefnadssätf;
böra i högsta grad vara lätta och sega (eller icke fallna för att
spricka hvarken af stötning eller ombytliga elemenLer); men
huruvida den mer eller mindre än vanliga Alen under
vatten använd till byggnader hårdnar och liksom
förstenas, är icke af erfarenheten bekant, ehuru, om sådant
härrör af förening med jernlialtig jord, det icke synes
kunna blifva mindre. Hela trädet innehåller nämligen ett
renare eller mindre klibbigt sammandragande ämne (A
d-stringeus, T an ni n), som gör det bruk barare till
garf-ning och svartfärgning. Med dess bark bereda Lapparna
och andra så väl Lapplands som tillgränsande orters
inbyggare sina skinn-benkläder, hvilka tiil så hög grad förena
smidighet ined förmågan att emoista och utelialla vatten:
egenskaper som i dessa trakter så väl beliöfvas och
hvar-förutan beboeliglieten måhända i någon mån än vidare
inskränktes. Afven såsom Medicin bruka Lapparna att med
barkens afkok tvätta sina barn mot kläda och utslag i
liudan. Dess löf såsom foga klibbiga och mindre beska
än Klibb-Alens äga mycket företräde till föda åt
boskapen säi’deles fåren. Fröliängena mogna tidigare, hvilket
äfven synes lätta deras användning till svartfärgning, att
gifva skrifbläck en behaglig blåaktig färg, o. d. — Föröfrigt
kommer detta träd vilda djur till godo ; renen o. d. äta
gärna dess löf, foglar de oljhaltiga Iröen o. s. v. att icke
anföra mycket 0111 annan förmån deraf i naturens
inrättningar, hvaraf menniskan äfven kan begagna sig, såsom
att stadga elfstränder o. d. st. särdeles dem som äro
sandiga , der den i anseende till sina längre rötter är
tjenligare än den allmänna Alen. Af samma skäl och emedan den
mera tål torka synes den äfven fördelaktigare att stadga
flygsand och derutinuan biträda Tallen på fuktigare ställen.
I Vermlands Östra bergstrakt förekom mer en förändring nied
djupt inskurna löf, hvilken barhos är afbildad. Det är
märkvärdigt att dylika förändringar af närslägtade träd också förekomma i
tillgränsande trakter: af Klibb-Alen vid siön Yngen i samma
landsort, af allmänna Björken vid Ornäs i Dalarna. Sådant
tyckes antyda en gemensam orsak, och det så myrket mera som alla
dessa förete sig så sparsamt, att man blott funnit ett eller annat
träd af hvardera sorten, som synes närma sig till en vanskaplighet.
JYIan vet att på svedjefall särdeles föländrade växter uppkomma!
Tab. fig. i. föreställer en qvist tagen i Vermlands bergslagom
hösten, med nästan mogna frokottar och blifvande blomhängen på
den nu bladägande utgreningen; (att belasta tabellen med några
riktigt utslagna blomhängen, har man ansett mindre nödigt då
så-dana förut äro gifna af Alnus-glutinosa), a. ett fjäll med sina
tv3n-ne fröhyllen. b. ett af de sistnämnde på längden skuret, c.j
detsamma på tvären. — 2 den förändringen som har inskurna blad
(Qttula pinnata) Vet. Ac. Handl. 1790. 5. i3o. t. j.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
