Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växt-kaunare, som måst sakna tillfälle att följa den på alla
olika localer, antages såsom en särskild art under namn af P.
atrata, montana, sphaerocephala o. s. v. Sådan stor
förän-derligliet eller lämplighet efter olika ställen synes märkvärdig,
icke allenast för växt-forskaren, utan torde också kunna bli
nyttig såsom afgilvande ett bevis, eller kanske till och med
måttstock, på olika ställens beskaffenhet och deraf löfjande
använd bai*het.
Denna arten kallades af de gamla P. minor eller acutay
och sattes i anseende till kraft och användning näst efter P.
major. Den har äfveriledes någon beskaklig, slemmig smak,
och brukades ungefär såsom den sistnämnde j i synnerhet
användes de sönderkrossade bladen såsom uppmjukande och
fördelande på åtskilliga sårnader, på bistyng, sår af spanska
flugor. Dess särskildta bruk mot vissa frossor synes mindre
gvundadt än hos föregående. Fröna äro såsom större mera
slemgifvande än af någon annan svensk art, och kunna
fullkomligt brukas i stället för Sem. Psylli i, så mycket mera, som
de äro något drygare och blekare till färgen samt synas genom
simpel blötning i vatten från sin yta lätt afgifva ett näslan
klarare slem (Mucilago), användbart der slemaktiga saker passa,
aåsom i vissa ögonkrämpor, till gurgling i halssjukdomar, att
intaga mot skarp galla, skärpor i Dysenterier o. s. v. Särdeles
tros dess slemmighet bibehålla sig ända tills den hinner
urin-gångarna och således gagna i Dröpplar m. m. Huruvida de
också kunna begagnas till fina linnekläders stärkaude beror
på olika fordringar af livithet, styfhet m. m.
Växten skall, liksom Hats Gro blad, P. maritima, ätas
mycket gema af hästar; och torde derföre i Tyskland fått
namn af Rossribbe. Fröna kunna användas som föda åt
sångfoglar.
Tab. föreställer ett stand af vanligaste storleken, med ett
allde-le* outslaget och ännu lutande ax, ett annat med blott tvänne rfctigt
utslagna blommor och för öfrigt endast pistiller, ett tredje helt och
hållet blommande, det fjerde något öfverblommadt. Sidofiguren *isar
stängelns afskarning med sina kanter. b. Jjlomma med trejino ännu
nedböjda ståndare och blott en utsträckt, c. Ståndare-knapp,
uppsprungen. d. Fröhus med blomfoder, blomkrona och pistill, e.
detsamma blottadt, så att afspringnings -linien närmare basen synes,
f. Fröfäste med tvänne frön, tvärt afskurna. g. ett annaL fröfäste med
blott ett frö ech tecken till det andra. h. detsamma sedt från sidan,
i. Frö (allt detta öfverensstammande med Gaertners figur af P.
ma-dia, sota verkligen synes tillhöra denna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
