Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEPIDIUM LATIFOLIUM.
Bi’edbladig Krasse. Bittersalso. Salsa.
Smaskidorne elliptistä, hela i spetsen och der
försedda med framstående märke. Bladen äggformigt
lancetlike, odelta, midtpå sågade: de nedersta
skaftade.
Linn. Fl. Svec. n. 571. (sativum)i Am.Ac. 5. s. 127. Wahlenb,
Fl. Svec. n. 725. Hahneman. Apoth. Lex. 2, p. 200.
De förändringar, som i sednare aren blifvit företagna med
Tetradynamisternas slägten och arter, hafva icke på något
sätt förflyttat hufvudarterna uti Krasseslägtet (Lepidium). De
slägtkännemärken, som under n. 321. blifvit nppgifna, äro
således ännu gällande, och vi få blott i anledning af nyare
undersökningar tillägga, att uti Lepidii frön lillroten
(radicula) ligger vid plan sid an af hjertbladet, och att
släg-tet derigeuom skiljes så mycket mera från Ib er is och T
hla-spi, som hafva densamma vid kanten af lijertbladen, samt
alt detsamma kommer närmare till Coronopus, som annars
till skidans beskaffenhet är väl skiljd. Att systematiska
cha-ractei’en härigenom vunnit, är ingen tvifvel.
Den här föreställda arten är så pass forvandt med den
egentliga trägårdskrassen (L. sativum), att Linné uppgaf
det vara den sednare, som finnes vild vid Landskrona,
ehuru redan den fÖrtjente Lechts ganska riktigt upptagit L.
latifolium. Att dessa arter annars icke gerna kunna
förblandas, blir äfven af det följande nog tydligt. Den
Bred-bladige krassen (L. latifolium) är icke allenast ganska
bredbladig, utan äfven fullt ut den största i slägtet och i
många afseenden att jemföra med Pepparroten (Armoracia). Den
har ungefärligen på samma sätt en flerårig fingerstjock rot>
men uppväxer till ännu större högd. Bladen äro ofta trefot
långa, alltid alldeles odelade o«h blott i kanten sågade. -
Stjel-ken är ofta famns hög och mycket grenig. Till följe af
denna växtens ansenliga storlek kan man icke i örtsamlingar
få in så stor del, att deraf riktigt begi-epp 0111 växten
er-hålles, och än mindre har detta kunnat bli möjligt på
närvarande lilla tabell. Oaktadt växtens storlek äro dock blom—
monia och fröskidorna af de mindre i slägtet.
Man finne-r den till sådan mängd vid Landskrona att
fästnings vallarna och murarna, i synnerhet mot landsidan,
der-af öfvertä.ckas. Längre in uti Östersjön växer den vid
Ve-stervik, vid St. Skaftvik i Misterhults socken af Calmare län
och utom Husvalla vid Öland. Huruvida den på des3a
ställen kan med barlast blifvit hemförd, måste vi lemna
der-hvin, ehuru den nu är så högst ymnig, att dess försvinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
