- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 9 - Plansch 577-648 /
274

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CAREX GLAREOSA.

Klapper-starr.

Smciaxen trenne, aflånga, samlade; det yttersta vid
basen hannblommigt. Frohitsen likstora med
fjällen , aflånga, afsiiialnande, försedda med
upphöjda nerver. Strået slakt. Bladen ganska smala.

Wahlenb. Fl. Sv. n. io43. Liljebl. Sv. Fl. i uppl. s. 21. (C.

Helpoiiast.es!) K.lapperstarr.

Tjti intet annat slägte af de rigligt blommande
(Phanero-ganiiska) växterna har Sv. 13ot. hittills lenmat så lä arter (9)
i jemförelse med den stora mängd (60), som ännu
åter-jLår. Det är ock sant, att man mindre kan tillskrifva
Starr-artcrna någon jemlörelsevis utmärkt nytla; 411 en de utgöra
duek både till antal och arternas massa en betydlig del al i
synnerhet den svenska nordligare vegetationen. Vi kunna
således icke lennia dem, utan alt söka leda uppmärksamheten
på deras särskildta växtställen, som i allmänhet äro sädana
alt de icke synas kunna fä bättre knappt någon annan så god
vegetation, och på deras inom en liten yta så utmärkt och
rikt omvexlande bildning.

Den andra afdelningen i detta slägte, hvilken äger flere
små ax, har hittills i Sv. B. 11. i56 endast lemnat en art, af
annars icke så tydlig beskaffenhet som de fleste andra,
kanske för dess långa i södra provin cernas hafssand mest
krypande rots skull. Afdelningen underdelas åter i dem, som
hafva hannblommor i toppen af småaxen, ocli uti d e 111 , som
hafva de samma vid basen. Den sednare nnderdelninsen
ut-g öros af mindre sträfva, men kanske också mera magra
starrarter, som mest växa i magraste kärr eller också på
hafs-s trän der. 1 sednare fallet äro de merendels grofvare i
anseende till fröen, åtminstone om de växa på sådan dyjord , alt
liafssältan och syran kommer dem till godo. Den
närvaran-de arten är dercmot synnerlig dermed, att den onekligen är
närmast förvand med den i de djupaste kärren varande C.
Ile-leonastes, men, liksom genom silt växande i hafsstränderna*
magra grus, samt genom detta grusets eller klapperns ,
vattnets och luftens föreuta rörelser, blifVit både tunnare och
vekare eller böjligare än siu hufvudart. Uti della gruset
tyckes den också icke uthärda annat än i de nordligaste
landsorterna, der ingen särdeles torka äu att befara. Detta
växt-«tälle är så ovanligt bland der förekommande forvandta
starr-arter att man trott sig böra gifva den namn deraf. Den är
som allmännast vid Nordhafvet i Norska Nordland och
Finnmarken ; finnes också på denna sidan om fjällen i
Yesferbot-tei» nog ymnigt, men blir längre söderåt sparsam tills de»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/9/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free