- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 9 - Plansch 577-648 /
275

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jipponi G olle synes upphöra alt växa, thuni dess om nian st
Till säga stamart går mycket längre mot söder. Man vet
älliin icke att den finnes uLom Seandinavien.

ifrån C. Ileleonastes skiljer den sig med den omtal t*
finlieten, som äfven sträcker sig lill fröen ocli dess omhylle,
livilket liar en lancetlik form (då del deremot hos C.
lleleona-•tes är ovalt), loröfrigt har denna art blott tre aflånga småax,
af hvilka nästan blott det öfversta har hannblominor på sin
nedre del, men till ersättning inlagande nästan hällten af
detsamma. Sjelfva gräset är så tunnt och magert alt det icke
lofvar någon nytta. Det synes egnat att beläcka de magra
grusbankarna vid hafvet och gifva läste för någon mylla till
lramtida emottagande af bättre vegetation. I detta afseende
kan man beundra de många medel, som naturen använder
för atl från elementernas fö) störande våldsamhet vinna allt
mer och mer område för den mera lefvande naturens
begagnande, eller till platts lör växterna och näring för djuren.
Den närvarande art synes i sådant hänseende vidlaga der som
den under n. 156 gifna Sandstarren (Carex arenaria)
upphör, så att genom dem en jemn bindningskedja mot
haf-ret från de sydligaste till de nordligaste orter uppstår. Mot
norden blir också gruset från de stora fjälHloderna framför
sanden allt mer och mer rådande, till livilkets slutliga
stadgande denna oansenliga starrart mycket torde bidraga, så att
genom allt sådant de lillandningar uppkommit och blifvit
beväxta, som man i dessa orter funnit så otroligt stora, att
man trott sig se hafvets aftagande. Genom uppmärksamhet
på dessa naturens egna landvinningar torde man kunna
utfinna sätt till deras befordrande eller åtminstone snarare
begagnande.

Tab. är ritad af Herr Laestadius vid Pileå på Vesterbottens
hafs-»tränder. b. yngre blommande topp. c. Fiöbärande ax. d. Stråets
af-släining förstorad, e. Fröhus med sitt fjäll. f. detsamma ulan fjäll,
g. — myckot föritoradt. h. — tvärt afnkuret och än mera förstoradt.

/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/9/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free