Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Min barndom i allmänhet betraktad. Början af skolpojkåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles icke gått an att spela pappa ett litet spratt med
mammas goda minne, såsom stundom sker i familjerna, i fall
modern är en lättsinnig menniska, t. ex. när den uppväxande
ynglingen kommer hem efter slutad skoltermin och har några
små skulder efter sig, som han icke vill låta pappa veta något
om, och modern då betalar ut penningarne bakom faderns
rygg och låter sonen blifva en bedragare mot sin fader. Sådant
händer någon gång, när den s. k. moderskärleken är
riktigt oförnuftig, men slik pligtförgätenhet kunde aldrig komma
i fråga i mitt föräldrahem. Jag har deremot från min späda
ålder ett mycket strängt begrepp om föräldravördnad. Det
är mig obeskrifligen vidrigt att se föräldrar tåla uppkäftigt
prat, motsägelser, kält och egensinnighet hos barnungar. Det
skulle vara för mig ett stort nöje att få gifva risbastu åt de
vanartiga barnen, men framför allt en något skarpare bastonad
åt de vanartiga föräldrarne. Men bastonaden, ehuru icke af
menniskohand handgripligen gifven, uteblifver icke, när det
okynniga barnet har växt upp till en lättsinnig ungdom och
föräldrarne få sorg och skam af barnen, som de födde upp
utan tukt och Herrens förmaning. Det är bastonadstraff nog
att se odågorna, som man uppfostrade, och erfara otacksamheten.
Jag tänker på Geijers ord: »Visa mig föräldravördnad
hos ett folk; jag vill profetera det en lång framtid. – – –
Hedra din fader och din moder, och du skall länge lefva på
jorden. Det budet ljuder från Sinai genom verlden» [1].
En grundsats, som mina föräldrar troget följde, var att
göra stor skilnad mellan sådana fel, som endast äro barnsligheter,
och sådana, som beteckna ett gryende moraliskt lyte.
Regeln är, att t. ex. afundsjuka, olydnad, lögnaktighet m. m.,
som innehålla förebud för verkliga karaktersfel, skola straffas
mycket allvarsamt. En risbastu för sådant gör god verkan
hos ett litet barn, men duger knappt för en mera uppväxt
ålder. Jag bestraffades på detta sätt två gånger i så späd
ålder, att jag alls icke minnes sjelfva händelsen och skulle ej
nu veta något derom, om jag icke hade hört min mor berätta
för mig, att så hade tillgått. Men ingendera gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
