Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Min barndom i allmänhet betraktad. Början af skolpojkåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att återkasta sjukdomens angrepp, och jag drager derutaf den
slutsatsen, att jag ursprungligen har varit danad att uppnå
en mycket hög ålder. Men nu under de sista åren – 1881
och följande – har jag börjat komma på andra tankar. Jag
har erfarit vissa tecken, icke i min kroppsliga varelse, men i
själens innersta djup.
*
Jag återtager minnesransakningen i kronologisk ordning
för några år under skolpojkåldern. Min första skolgång var
– jag kan så säga – enskild undervisning i en offentlig
skola. Stadsskolan i Köping var icke en lärdomsskola; undervisningen
stannade vid räkna och skrifva, kristendomskunskap,
litet historia och geografi samt tyska språket. För mig, som
var ämnad att – såsom det nu mera kallas – gå på latinlinien,
passade denna läroinrättning icke, men läraren passade
så mycket bättre. Skolans rektor var en man med goda studier
och ett särdeles lyckligt sätt att handleda barn. Nu tillgick
så, att jag läste mina särskilda lexor, men läsningen
försiggick inne i skolsalen. Jag satt bland de andra gossarne,
men när de räknade sina siffertal och läste Stridsbergs tyska
lärobok, var Strelings latinska grammatika och Yckenbergs
latinska elementarbok det första och det sista för mig.
Och i denna läsning var jag icke ensam; min lärare hade
en son, jemnårig med mig; vi läste samma lexor och lekte
samma lekar, men med de öfriga skolgossarne hade vi ej
mycket gemensamt. Alldeles på två man hand voro vi likväl
icke, ty min lärare hade gossar inackorderade i sitt hus,
hvilka läste privat. De voro söner af familjer i orten. En
af dem vill jag nämna, ty hans minne intresserar mig. Han
var en god och älskvärd gosse, namnet var Erik Reutercrona;
fadern hade varit öfverste vid södra Skånska infanteriregementet
och hade afsked med generalmajors titel. Familjen
bodde på landtegendomen Strö i Köpings landsförsamling.
Närmaste läs- och lekkamraten var dock Göran Stenman,
sonen af min lärare. Den barndomsvänskapen höll stånd, så
länge lifvet räckte, d. v. s. till dess att Stenman i sin medelålder
gick ur verlden. Det var en tid under ynglingaåldern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0042.html
