Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Stockholmslif (februari 1839 - april 1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehållsrik än min. Det egentliga felet var min svaghet i
arkivforskning. Jag skref bättre, än jag forskade.
Jag ville nu blifva docent vid Skytteanska professionen,
men der fans ingen professor, som kunde utfärda en
docentkallelse. Järta var utnämd, men hade icke tillträdt embetet.
Jag blef likväl genom samtal med honom förvissad, att han
icke ogerna såg min anställning, ehuru han icke kunde något
dervid åtgöra, så länge han sjelf icke hade inträdt i embetets
utöfning. Jag inlemnade en skriftlig anhållan hos fakulteten
att blifva antagen till Politices Docens vid Skytteanska
professionen. Detta beviljades, och förordnande utfärdades af
kanslern i april 1840.
Så var jag nu blifven akademisk lärare. Men min
befattning i det Lorichska huset ville jag icke derföre öfvergifva
och hade ur ekonomiska skäl all anledning att behålla den
samma. Jag studerade i Stockholm hela året 1840 under
sysselsättning med mina elever och läsning af ett och annat
i historia och statsrätt. Jag genomgick åtminstone Sismondi’s
»Études sur les constitutions des peuples libres» samt Tocquevilles
»De la démocratie en Amérique». Jag viste att Tocquevilles
arbete var högeligen berömdt af Geijer, och min läsning
slutade dermed, att jag fullkomligt instämde i Geijers yttrande.
Detta omdöme af mig gälde de tre första delarne i den upplaga
jag begagnade, hvilka delar handla särskildt om Amerika.
De tre följande delarne, hvilka jag först sedermera lärde känna,
äro mera ett verk om demokratien i allmänhet än om Amerika
särskildt. Det, som jag läste, intresserade mig så mycket, att
jag till och med företog mig att öfversätta Tocquevilles bok
på svenska. Försigtigtvis sökte jag icke någon förläggare förr,
än jag var så långt kommen med öfversättningen, att jag kunde
se, det jag kunde göra arbetet färdigt. Då gick jag till en
förläggare, men fick svar, att en annan öfversättning redan
var under arbete och antagen till tryckning. Dermed förföll
hela företaget. Jag hade beräknat både att göra en nyttig
sak och förskaffa mig en god inkomst. Deraf blef nu intet,
men saken blef gjord, fastän icke af mig, och hvad beträffade
inkomsten, tröstade jag mig lätt; jag hade bröd för dagen í
alla fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
