Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad jag skulle skrifva, och jag skref. Skriften hade således
– för att tala ordspråksvis – »varit i säck, innan hon kom
i påse». Jag skref med en viss skygghet, ty jag tyckte mig
stå helt nära näsvishetens gräns, då jag, som blott var ett
infusionsdjur i vetenskapen, gjorde mig nog djerf att göra
anmärkningar mot en vetenskapsman med det anseende, som
Fryxell hade. En liten polemik uppstod, ty Fryxell
missförstod ett yttrande af mig, såsom skulle jag betviílat
trovärdigheten af hans uppgifter, hvilket visst icke var min mening.
Den lilla tvisten blef lätt bilagd genom en af mig afgifven
förklaring.
Samma år 1842 skref jag i Frey en uppsats med titel:
»Om förföljelsen mot Castovius och Bilberg. Ett bidrag till
den svenska tryckfrihetens historia.» Skriften handlade om
tanke- och lärofriheten vid Upsala universitet i slutet af
1600-talet med afseende på striden för och emot Cartesianska
fllosofien. Uppränningen till denna skrift hade jag hemtat från
Carl Thomas Järtas föreläsningar vårterminen 1841. Skriften,
som jag skref, är bland det bättre jag har skrifvit, temligen
läsbar.
Senare på samma år 1842 skref jag åter i Frey en uppsats:
Om Konung Carl X:s reduktion af kronogods jemförd
med Carl XI:s. Detta författarskap stod i sammanhang med
mina tillryggalagda studier i och för prisskriften. Innehållet
är obetydligt. Det utgör blott en sammanfattning af de
allmännaste dragen.
Året 1843 skref jag i Frey en uppsats »Om arfsrätten
till Sveriges krona.» Detta skulle ock vara en liten
förberedelse till studier i Sveriges gällande statsrätt, historiskt
betraktad. Det skulle roa mig att upptaga detta ämne till nyes,
sedan jag väl nu må hafva blifvit litet förståndigare, än jag
på den tiden var. Skriften, sådan jag år 1843 mägtade skrifva
den samma, är ytlig och barnslig.
För öfrigt skref jag i Frey recensioner och smärre anmälningar
rörande utkomna böcker. Detta skrifvareverk idkade
jag aldrig af egen håg; det blef mig påbördadt af tidskriftens
redaktör. Jag har aldrig haft någon lust att skrifva recensioner,
hvarken med beröm eller ovett. Jag vill hellre skrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
