Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 STÜDFNTMÖTESFRÅOAN 1844.
väl vara möjligt, att konungen låtit saken gå sin gång, om
han blott haft sin egen mening att tänka på. Men om konung
Oscar, som var en klok man och kände sina fromsinta stu-
denter i Sverige, visste, att sjungandet, pratandet, kalasandet,
dansandet i Köpenhamn icke skulle komma att störa nordens
fred, så voro dock de skandinavistiska svärmerierna en känd
sak i Europa, och de europeiska magternas politik kan stun-
dom vara till ytterlighet misstänksam. Det var aí vigt för
konung Oscar att låta konungen i Danmark, kejsaren i Ryssland
m. fl. se, att den nye konungen i Sverige icke befordrade,
men tvärtom förhindrade en tillställning, som i den misstänk-
samma politikens ögon förband sig med fantasier om en rubb-
ning i Europas statssystem genom den svensk-norska monar-
kiens förening med den danska. En sådan skenbar storhet
för sin dynasti efterlängtade konung Oscar visst icke; han hade
bekymmer nog af de två kronor, han redan bar, och längtade
visst icke att få bära en tredje, men det torde dock varit be-
höfligt, att ha,n lät de mägtige i Europa se, att han icke tillät
något stöd gifvas åt ett parti, som troddes hafva för afsigt
att begagna hans och hans söners namn såsom redskap för
revolutionära tilltag. Derföre blef konung Oscar intresserad mot
studentmötet. Det kan nog vara sant, som jag hörde ryktesvis
berättas, att konung Oscar skulle hafva sagt, att han för sin del
nog kunde unna studenterna deras nöje, men att han ville
vara i fred för de främmande magternas misstänksamhet nu
i början af sin regering.
Sådan, jag nu har sagt, var min uppfattning af saken, och
jag tror icke, att jag misstog mig. Någon beundrare af konung
Christian VIILs regering kunde jag ej vara, då jag ej mycket
kände de närmare omständigheterna i Danmark, men samma
obekantskap gjorde mig också ohågad för skandinavisternas
politiska funderingar. Jag var således mycket neutral. Med
detta tänkesätt stämde godt öfverens, att jag från början
ämnade deltaga i resan. Men af samma tänkesätt blef också
en följd, att sedan jag fått lära känna betänkligheterna, som
funnos, öfvergaf jag alltsamman.
Så var det på den tiden beskaffadt med skandinavismen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
