Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fideikommiss, ty dess ärvdabalk säger uttryckligen att "vill
någon, man eller kvinna, göra testamente, have våld göra
detta med eller utan villkor". Efter tillkomsten av 1734 års
lag togs också rätten att bilda fideikommiss flitigt i bruk.
Under hela 1700-talet var gränsen mellan adel och ofrälse
alltjämt skarp. Säterierna, dvs de gårdar som icke blott
innehades utan även beboddes av sina adliga ägare, var
alltjämt förbehållna landets första stånd. Endast med
kungligt tillstånd, som för övrigt sällan gavs, kunde ofrälse
ståndsperson förvärva ett säteri, och ända till slutet av
1700-talet var det helt förbjudet för allmogen att besitta
frälsejord.
Instiftandet av fideikommiss har i regel gjorts av enskilda
personer, till en början endast av adelsmän, senare även av
ofrälse ståndspersoner. Ett fideikommiss har dock stiftats
av svenska staten. Detta gäller Gälared i Västergötland, som
Riksens Ständer såsom fideikommiss skänkte åt korpralen
Daniel Schedvin såsom belöning för att denne år 1756
avslöjat hovpartiets statskuppsplaner.
Det är svårt att fastställa antalet fideikommiss som under
årens lopp instiftats i vårt land. När lagen om avveckling av
fideikommissen trädde i kraft, eller vid årsskiftet
1963-1964, kan man dock beräkna att antalet fideikommiss
var 216. Av dessa var 107 jordfideikommiss, som emellertid
i flera fall även omfattat stadsfastigheter eller annat
fideikommisskapital samt lösören. Det är dessa 107
jordfideikommiss som är historiskt intressanta och som
därför i detalj beskrivs och illustreras i denna bok. Så följer
uppgifter om de 109 övriga fideikommissen, dvs de
fideikommiss som redan för lång tid sedan upplösts eller är
av mycket obetydligt omfång eller utgörs av rena
fideikommisskapital eller lösörefideikommiss.
Av våra landskap har Skåne haft flest gällande
jordfideikommiss med 25 och därnäst kommer
Södermanland med 22 och Uppland med 16. Så följer
Östergötland och Småland med vartdera 11, Västergötland
med 8, Västmanland med 6, Närke med 5 och slutligen
Halland med 2 och Blekinge med 1.
Man torde kunna uppskatta den sammanlagda arealen för
de genom 1963 års lag eller i samband med denna
upphävda fideikommissen till omkring 330 000 hektar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
