Note:
This work was first published in 1979, less than 70 years ago.
Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heta Gyllensvaan, vilket namn han än burit före tillträdet.
På så sätt har herrar Rosenquist af Åkershult och friherrar
von Otter blivit herrar Gyllensvaan.
Egendomligt och för vår tids sätt att tänka helt främmande
är de bestämmelser om grevskapet Börringekloster och
baroniet Adelswärd som en gång fastställdes av Gustav III
och som föreskrev, att innehavarna av Börringekloster och
Adelsnäs, till vilka familjer de än hörde, alltid skulle vara
grevar Beck-Friis och baroner Adelswärd. Bestämmelserna
skulle nog aldrig komma att tillämpas, även om dessa båda
familjer skulle utslockna och gårdarna övergå i andras
händer.
*
I det föregående har framhållits, att man mot slutet av
1700-talet i de flesta länder började anse, att det ur såväl
social som nationalekonomisk synpunkt icke borde tillåtas
att på få händer samla stora jordområden. Denna
uppfattning blev allmän även i vårt land. I Sverige har det
därutöver vilat något av exklusivitet över
fideikommissinstitutionen, när det på en befolkning av idag
åtta miljoner invånare funnits endast ett hundratal
fideikommissarier i taget. Detta förhållande har i alla tider
utgjort en nagel i ögat på våra ivrare av likformighet.
År 1810 stadgades att fideikommiss inte längre fick stiftas
på evärdelig tid. Det enda som återstod för att reglera den
framtida successionen var att man hade rätt att göra
fideikommiss för tvenne släktled. Samma år stadgades även
att "hvarje svensk man, till hvilken klass af medborgare han
räknas må, är berättigad att förvärfva och besitta fast
egendom inom Svea rike å land och i stad af hvad natur
som helst". Som ett försök att luckra upp
fideikommissinstitutionen får man kanske även se
bestämmelsen att, om någon innehavare av fideikommiss
behövde låna emot inteckning eller göra ett förmånligt byte
av till fideikommisset hörande jord, detta kunde beviljas,
även om sådant uttryckligen förbjöds i
fideikommissurkunden.
Ungefär samtidigt fastställdes nya regler för bestämmande
av fardag och för arrendetidens längd.
På 1800-talet blev fideikommisserna åter föremål för
riksdagens prövning. Nu var det allvarligare, ty nu hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:30:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svefidei/0016.html
