Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förord.
Nyttan, eller rättare nödvändigheten, af Grekiska Skriföfningar har under de
sednare åren äfven hos oss blifvit allmänt insedd och erkänd. Det torde nu mer i
vårt land knappt finnas någon lärare i Grekiska språket, som icke kan af egen
erfarenhet intyga, att dessa öfningar, långt ifrån att försvåra undervisningen, göra
den lättare och angenämare för både läraren och lärjungen, på samma gång som de
utgöra det enda medlet för vinnande af en säker insigt i språket. Men för att
Grekiska Skriföfningar skola drifvas i den omfattning och med den nytta, de kunna
och böra, fordras oundgängligen ett Svenskt-Grekiskt Lexikon; och vi äro derföre
öfvertygade, att vi med detta vårt arbete sökt afhjelpa ett både vid Universitetet
och Elementarläroverken kändt och erkändt behof.
En bekräftelse på riktigheten af denna vår åsigt hafva vi erhållit genom det
anslag, Kongl. Majestät täckts i Nåder tilldela oss för arbetets utgifvande, hvilket
i annat fall ej varit oss möjligt. Då vi betyga vår underdåniga tacksamhet för detta
understöd, känna vi äfven djupt de ökade förbindelser i afseende på arbetets
utförande, som härigenom blifvit oss pålagde.
Vi hafva sökt att så mycket som möjligt förena fullständighet och korthet.
Naturligtvis kan här endast vara fråga om fullständighet med afseende på de ämnen,
som kunna antagas falla inom de Grekiska Skriföfningarnes område. Då dessas
ändamål , åtminstone tills vidare, hufvudsakligen måste vara uppnående af Grammatikalisk
säkerhet, kan väl antagas, att deras ämnen till det mesta komma att hämtas ur
antiken; och det är derföre endast med afseende härpå, som vi våga framträda med
något anspråk på fullständighet. Sålunda hafva till större delen de ord, som
beteckna för den klassiska fornverlden främmande föremål och begrepp, blifvit
utelemnade och blott de vanligaste bland dem upptagne. Likaledes har Grekiska
skaldernas språkbruk blifvit lemnadt utan afseende; icke derföre att vi anse öfningar i
författande af Grekisk vers ej kunna eller böra förekomma vid undervisningen, utan
emedan utrymmet förbjöd en sådan fullständighet. Samma hinder har äfven varit
för upptagande af Nomina Propria, hvilka vi dock anse kunna med minsta skada
undvaras. Att icke alla de sammansatta ord, våra större Lexika erbjuda, kunnat
här finna plats, är lätt begripligt; vi hafva inskränkt oss till de mera vanliga och
bland dessa till dem, för hvilka vi funnit särskilda motsvarande ord i Grekiskan,
samt till några få andra, hvilka kunde tjena till ledning för uttryckandet af de
uteslutna. Till vinnande af korthet har vidare iakttagits: att verbalsubstantiverna på
-ande (-ing) och -are ej blifvit upptagne i det fall, att Grekiskan saknar goda
motsvarande ord af samma slag utan betjenar sig af verbet, således för de förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:30:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svegrek/0003.html
