- Project Runeberg -  Sveriges kalendariska literatur /
xiiij

(1879) [MARC] Author: Gustaf Eneström, Gustaf Klemming - Tema: Almanacs and calendars
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska almanachor, kalendrar och kalendariska skrifter intill 1749 - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

xiiij

INLEDNING.

Då almanach-utgifvandet ursprungligen
betraktades såsom ett lärdomsprof, var det vanligt, att
författaren dedicerade den till någon af sina gynnare.
Denna dedication intogs ursprungligen efter
titelbladet till Prognosticon och var ofta ganska lång;
så upptog den 18 sidor hos Paulinus Gothus
1598, 16 sidor hos Gisæus 1603 och 9 sidor
hos Harald Olai 1603. Såsom stilprof meddelas
början af den sist nämnda:

Them Wyrdiga, Gudfrucktiga och Höglärda Maii, Domino
Magistro Olao Stephani, Biskop i Westeråås, tnedh thet
Ahre-werdige Oapitelet, så ock minom elskeliga kära Kader Uno.
Olao Cauuli Prost och Kyrkioherde i Twna Sokn, och thut
heela Aehrewerdige Presterskapet wthi Westeråås Slichte,
sampt them arligom och wälförståndigom Miin, Borgemestare
och Rådh, medh thet ärliga Borgerskapet i Weaterråås Stadh,
minom wyrdiga Herra, iihrewerdigom gunstigom benägom
Be-fordrarom och godom Wcnom ganska ödmiukeliga och wenliga.

Wyrdige Herre, ährewyrdige ärlige och wälförstandige
Män, och gunstige gode wenner, then Hedniske wyse och
höglärde Mannen Plato, så ock Cicero en Mestare wthi
wäl-talighetena, haffwa altså skriffwit och lärt: Nemo nostrum
sibi soli nätas est, sed ortus nostri partem albi vendicat
patria, partem parentes, partem amici, tbet är, Ingeu aff oss
ähr sigh sielfwom födder, wthan en deel aff wårt vrsprung
tilegnar sigh Fäderneslandet, en deel Föräldrarne, en deel
wennerne. Och efiter saken sigh så haffwer, at först och
fremst mit käre Fädernesland, thcrnest mine elskelige käre
Föräldrar, sedan mine gode Wenner sigh meste parten aff
mijn herkomst, hwilket ähr Hörsamheten och Tackseyelsen
til-muta, Haffwer jagh effther thenne tijdz legenhet til
Tacksamhet, (Effther otacksamhet ähr en Moder till alla odygder,
men tacksamhet en Moder til alla dygder, Ja såsom
Tacksamheten haffwer sina wälsignelse, Gen. 32. Så haffwer och
otacksamheten sina förbannels, Ty thet onda skal icke wijka
ifrå thens Otacksammes hwss, säger then wijse Mannen
Salomon, Proverb. 127.) Intet annat kunnat än thenna lidsla
Almanachen på thet tilkommande 1603 åhret komma i wärket,
och låtit prenta. Her medh någorlunda hewijsandes och icke
plat förgätandes then plichtiga och hörsamma tienst. iagh
befinner migh wara them samptligen skyldigh, medh alt gott
tilförseende sådant warder behageligit och tienligitt

Likaledes utstyrdes almanachan ofta med
gratulationsverser af någon bland författarens vänner.
Sedermera, då almanach-utgifvandet blef mera vanligt,
åtnöjde man sig med en enkel dedication på
baksidan af titelbladet till prognosticon eller almanachan;
vid de från tyskan öfversatta almanachorna var
boktryckaren den dedicerande. Under 1700-talet voro
dylika dedicationer mindre vanliga.

Till följd af det på olika tider vexlande
innehållet var almanachornas ark-antal ej alltid lika stort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekallit/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free