Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska almanachor, kalendrar och kalendariska skrifter intill 1749 - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
xiij
Paulini Gothi almanach 1598 bestod af ej mindre
än 3 hela ark (48 blad), men intill 1636 hade
al-manaehorna i regeln 1J ark (24 blad), sedermera,
då prognosticon minskades, var 1{ ark (20 blad)
det vanliga, till dess mot slutet af 1600-talet
storleken ännu en gång blef ark, hvilket bibehölls
äfven under 1700-talet.
Då almanach-utgifvandct utan all kontroll var
öfverlemnad åt den enskilda företagsamheten, är
det klart att genom bristande astronomiska insigter
hos författaren eller öfversättaren fel lätt skulle
kunna insmyga sig. Redan i sin almanach för 1598
anmärkte L. Paulinus flere oriktigheter i Israels
Olai för s. år, och vid öfversättningen bibehölls till
en början originalets horizont, hvarigenom
naturligtvis de astronomiska uppgifterna blefvo för svenska
orter oanvändbara; ganska betecknande i detta
afseende är, att på titelbladet till Herlicii
almanach 1642 för första gången står anmärkt, att den
nu blifvit reducerad till Stockholms horizont, ehuru
denne författares almanaehor redan 1601 börjat
öfversättas på Svenska. Och fastän genom felaktiga
beräkningar lätt kunnat inträda förvecklingar, dröjde
det länge innan svenska regeringen ingrep i
almanach-utgifvaudet på annat sätt än genom meddelande af
något partielt privilegium på deras tryckande. Först
mot slutet af 1600-talet, efter det Voigt 1681
satt påskdagen en vecka för tidigt, fann man 1686
för godt att stadga, det ingen öfversatt almanach
skulle få tryckas, så vida den ej blifvit öfversedd
af Spole eller af någon annan professor, ett
stadgande, som 1707 ytterligare skärptes. Också gjorde
den påtänkta forbättringen af kalendariet allt mera
nödvändigt för regeringen att uoga öfvervaka
al-manach-utgifvaudet. Så påböds 1700, att
skott-dagen skulle utelemnas, 1712, att samma skottdag
skulle återinföras, 1739, att påskdagen på
astronomisk väg skulle bestämmas, och 1752, att den
nya stilen skulle införas 1753. Men innan denna
sista förändring påböds, hade almanach-utgifvandet
redan öfverlemnats med uteslutande privilegium
till den vetenskapliga institution, åt hvilken det
ännu i dag är anförtrodt. Alla almanaehor, hvilka
utgåfvos af enskilda personer, innehålla således
gamla stilen, ehuru den nya derjemte är införd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
