Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 2. Konstakademien - Gustav Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denne hade varit en av de militära amatörer, som vi träffat i Byströms krets i Rom omkring 1820.1 Lauréus skrev då hem, att löjtnant Söderberg är flitig och "har kanske god början till talang". Efter sin hemkomst målade han ett och annat stockholmsmotiv,
litograferade utsikter av lustslotten i gängse uppfattning och teknik och gjorde på
kunglig befallning ritningar till nya uniformer för armén. I tre årtionden
tillhörde han kung Oskars uppvaktning, vistades för övrigt ofta utomlands. För
sin befattning som överintendent ägde han enligt Fritz von Dardels uppfattning
inga andra meriter än "en oklanderlig vandel, mycket ordningssinne och en nätt
amatörstalang som tecknare". Nyström har tecknat sig till minnes den nye
konstchefens första yttrande till honom: "Jag begriper inte vad herrarna söka i mig,
jag är en beskedlig människa och ingenting annat." Inbilsk var han i alla
händelser minst av allt, i brev till sin syster kallar han sig "gamle träbocken"
och finner sig vara "högst prosaisk". Man lär av dessa brev känna honom som
en aktningsvärd men snustorr och förvånande idétom person. Efter några års
samarbete skildrar honom Nyström som en duglig ämbetsman men småpetig,
vankelmodig och feg, en man, som aldrig vågar stå för en egen mening. Nyström
ger honom likväl det erkännande, att han visade en viss passiv välvilja för
konstnärerna och av dem ej blev illa ansedd. I själva verket förblev Nyström den
styrande, medan chefen med största flit och otrolig möda arbetade på att upprätta
förteckningar över Kungl, museets samlingar av handteckningar och annat och
försökte "bringa någon reda i det oefterrättliga inventariesystemet".
I akademiens årsberättelser prisar Nyström dess "lugna, endräktiga och
syftesenliga" arbete, där "möter oss en tavla av jämn, lugn, ostörd verksamhet".2
Enligt den alltid livaktige Scholanders privata åsikt är där "så tyst och saligt, att
man nästan skulle kunna kalla den de fria konsternas kloster".3 Söderbergs
högtidstal - korta, torra och skäligen tomma - bekräfta det rådande lugnet.
Ingenting av vikt har hänt, föga göres för svensk konst och föga finns för staten
att köpa. 1864 har han intet annat "att framställa än ett årsskifte av vanlig
beskaffenhet".
Detta år avgick överintendenten Söderberg vid uppnådd pensionsålder. Under
de närmast gångna åren hade åtminstone det inträffat att "det akademiska
gubbhuset" utdött. 1861 hade Limnell gått hädan 97 år gammal och Fahlcrantz
87 år. 1862 avled Westin 80 år, 1863 Krafft 86 och 1864 Heidecken 83 år.
Som rätte mannen att nu rycka in på chefsplatsen nämndes Scholander, men
han var ohågad av samma skäl som Nyström på sin tid - av hänsyn till
inkomsterna. Han var för övrigt missnöjd med överintendentsämbetets
kringskurna makt. Konstchef blev då Fritz von Dardel, liksom Söderberg militär och
hovman.
1 Se del I, sid. 245. - 2 1857 och 58. - 3 1858.
Gustav Söderberg,
f. 1799, d. 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
