Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 2. Konstakademien - Fritz von Dardel - 3. Nationalmuseum fullbordat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyström gav sin nye chef följande vitsord, daterat 6 april 1865:
Fritz von Dardel, f. i Neuchåtel 1817, d. 1901.
"Fritz von Dardel, överstelöjtnant vid Svea garde, adjutant och
kammarherre hos konung Karl XV. Såsom hans företrädare Söderberg i mångt och mycket var en representant för konung Oskar I och den allmänna karaktären av hans interiör, så är Dardel en dylik av konung Karl XV. En viss överårig ungdomlighet synes vara hans fel, som dock med åren och den nya verksamheten torde bortgå. Även han är en bildad konstnär
men med ensidighet åt det franska hållet. I övrigt verksam, kraftfull och angenäm
samt begagnande sin kredit på högre ort till konstens och konstnärernas förmån.
Qui vivra verra!"
Dardel hade i början av 1830-talet som ung konstintresserad gardeslöjtnant
på permission målat i Paris på Cogniets och Eug. Lamis elevateljéer, hade sedan
levat garnisonsliv, societetsliv och hovliv i Stockholm. Sedan han 1850 blivit
adjutant hos kronprinsen, tillhörde han dennes närmaste omgivning. Karl XV
uppskattade hans pålitlighet, uppriktighet och glada lynne. Kvick och fyndig
tecknare, ständigt med penna och akvarellåda inom räckhåll, tröttnade han aldrig
på att roa sig själv och andra med sina raskt skisserade, humoristiska, i regeln
oförargliga typer och situationer ur dagens historia. Själv omtalas han i
livmedikus Edholms minnen som "en originell typ i sitt slag", "en typ från
Karl XV:s tidevarv". Att han hade konungens välvilja att tacka för sin karriär
medgav han själv gärna. Samtidigt med utnämningen till överintendent blev han
kabinettskammarherre och tjänstgjorde som sådan så länge kung Karl levde.
När han första gången förde ordet på akademiens högtidsdag, överraskade han
sina åhörare med en livlig, rask, underhållande skildring av sina färska intryck
från senaste utställningar på kontinenten. Han var alltid rapp i vändningarna,
hade goda idéer och förmåga att genomföra dem.
Akademiens sedan 1846 gällande stadgar bli på nyåret 1866 i ett par punkter
ändrade. De svenska hedersledamöternas antal bestämmes till 10, ledamöternas
till 40, men alla de sistnämnda äga hädanefter rösträtt - dittills hade endast
de vid akademien som lärare eller tjänstemän anställda varit röstberättigade,
övriga ledamöter endast då det gällt utdelande av resestipendierna. Akademien
tar nu alltså ett steg mot sin demokratisering. De nya vindarna tränga fram helt
saktligt utan ungdomlig häftighet eller överilad reformlust.
3.
Nationalmuseum inför dess fullbordan.
När Dardel tillträdde chefsplatsen, pågick som bäst förberedelserna för ordnandet av samlingarna i Nationalmuseum.
Byggnaden stod färdig till det yttre sedan våren 1861. Överintendentsämbetet hade då övertagit ledningen och regeringen hade tillsatt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
