Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Karl XV:s tid. De gamla och de unga - 7. Edvard Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV:s TID. DE GAMLA OCH DE UNGA
123
studerat under sin långsamma resa från Schweiz söder ut till Genua, gav honom
motiv till stora vyer, som utmärka sig för omsorgsfull komposition och saftig
kolorit men även för tung och kompakt målerisk behandling.1
De italienska utsikter, han sedan målade i Stockholm, äro till motiv och
karaktär stillandskap, effektfullt komponerade men helt och hållet luftlösa. Ett
typiskt exempel ger den stora utsikten från Trasimenersjön (med genomgående
brun grönska, målad 1866, nu i Nationalmuseum).
Han blev aldrig hemmastadd söder om Alperna, fann ej heller omväxling nog
i Italiens natur, kände sig ej ens dragen till den storartade ödsligheten i romerska
kampagnan, som han ansåg äga ett
mera historiskt än måleriskt intresse.
1857 på hösten var han åter
hemma, satte bo i Stockholm och blev
professor i landskapsmålning.
Ur den Calameska stilen utvecklade
han sitt eget uttryckssätt, som växte
fram under hans studier av svenska
motiv. Hans första kärlek, som hos
honom varade livet ut, gällde
hemmets björkar, furuskogar och
spegelsjöar. Hans lynne kom honom att välja
sådana stämningar, som hans
landsmän helst sågo avbildade. Han målade
stockholmstraktens björkhagar och
in-sj östränder, sommafhimmel och
middagssol, betande kor och vita, sävligt
framdrivande moln. Han sökte mindre
det majestätiska i naturen än dess
stilla ensamhet, dess blida leende.
Men då han en tid bortåt solat sig i idyllernas vindstilla, väcktes begäret efter
annan luft, efter stora linjer, vida utsikter. Nu vaknade minnet av Calames
alpstormar, där snön stod som moln kring fjälltopparna och tallarna vekos
dubbla av blåsten, och likaså minnen av Achenbachs kustbilder från Nordsjön
med prakthimlar över ett upprört hav. Då reste han till Norge eller till Bohusläns
eller Skånes kust, och åter hemma i ateljén målade han fjordutsikter eller
romantiska vildmarksmotiv med forsar, klipphällar, furor och förfallna kvarnar
-. de stora motiven sammansatta av små detaljstudier - eller målade han
fisklägen och storm vid kusten med invecklade belysningsproblem.
1 Berghs utsikt från Uri i Schweiz - målad 1858, i Nationalmuseum - är uppenbart
besläktad med Calames fjällandskap i storm, målat 1855, i Berlins nationalgalleri. En
för-minskap kopia av sistnämnda tavla, utförd i Genéves museum hösten 1856, lämnade Bergh
som receptionsstycke till Konstakademien. ,
Edvard Bergh.
Oljemålning av F. Fagerlin 1854. Konstakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
