Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket i Vita Anskarii, finner hos Rimbert anknytning till
det klassiska idiomet och pekar på den karolingiska epokens
kulturella högkonjunktur.15 Klarhet och reda prägla i
regel framställningen. Hur åskådligt tecknas icke läget
bland de hedniska svearna: lottkastningens avgörande
betydelse, kungamaktens inskränkta befogenhet,
tingsmenighetens påtagliga myndighet.
Så alldeles självständig var väl stilisten Rimbert icke.
Klosterbiblioteket i Korvey hade sina skatter, och
oratoriet i Hamburg hade en liten boksamling, som
författaren med all flit utnyttjat. Vändningar från Vulgata och
Benedikts regel äro hos Rimbert ganska vanliga16,
Gregorius den stores Dialoger gå naturligtvis igen, lån från
samtida minnestecknare ha påvisats17 och de frankiska
kungabrevens stereotypa satsfogningar tynga mer än
ett ställe. En förmodan, att Rimbert i språkligt hänseende
rönt någon påverkan från de båda Reimser-helgonen
Sixtus’ och Sinicius’ äreminne, är väl ock sannolik.
Perioderna kunna här och var bliva rätt invecklade, och
Gunnar Rudberg har med sin förträffliga tolkning av Vita
Anskarii presterat ett både krävande och duktigt arbete.
Sina språkliga läromästare har Rimbert närmast haft i
angelsachsarna, men det är icke Aldhelms konstlade stil,
som präglar hans arbete -— det är Alkuins och Bedas
frasfria rättframhet.18
I Kungliga biblioteket finns en vacker handskrift, som
bl. a. innehåller en fornsvensk översättning av Rimberts
Vita. Dyrgripen, som en gång tillhört Vadstenaklostret,
har efter en gästroll i det finska Nådendal återvänt till
hemlandet.19 Handskriften har en introitus: »Haer börjas
sancti Ansgarii haelgha lifwerne, hwilkom wi agthom
storlika takka for thy han var den förste, som ij Danmark
oc Swerike praedikade oc laerdhe then haelgha tro». Jag
bläddrar i folianten och blir en aning fundersam. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
