- Project Runeberg -  Svensk Kyrkohistoria / 1:II /
57

Author: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kejsaren »gav dem vad som behövdes för gudstjänstens
firande, skrin och tält och övriga hjälpmedel, som syntes
nödvändiga för en så lång resa». Ansgars »capella»
utgjordes av mässkläder, kyrkokärl och böcker — möjligen
fick han också ett resealtare och några reliker.

Såsom kejserlig vasall lämnade konung Harald
Ingel-heim. Före avfärden hade han i län mottagit det fagra
Riistringen, som längs Weserstranden sträcker sig upp
emot Jadebukten —• »för att han skulle kunna taga sin
tillflykt dit, om det bleve nödvändigt», säger Rimbert.
Så anträddes hemfärden. Nedför Rhen gick det. Den
första etappen var för de båda munkarna en hemsökelse.
Harald hade ingen vana att umgås med präster, han såg
överlägset på sina unga huskaplaner. I Köln ljusnade
läget. Ärkebiskop Hadebald såg munkarnas beträngdhet
och gav dem ett skepp med två kajutor. Säkert har denna
kyrkofurstens omsorg varit en hälsosam läxa för det
något oslipade majestätet. Visserligen installerade sig
Harald ogenerat i den ena kajutan — för Ansgar och
Autbert blev livet dock mera drägligt. De bemöttes nu
med större hänsyn och kommo snart på förtrolig fot med
sin kunglige reskamrat.

Om Rhenfärden har Rimbert intet att berätta. Troligen
hade navigeringen sina svårigheter. Binger Loch och det
vanskliga Loreley hade dåligt rykte bland sjöfolk. Snart
var emellertid hela flottiljen framme i Dorstad. Här
voro danerna väl hemmastadda. Hit hade de ofta kommit

— som fredliga handelsmän eller karska vikingar. Från
Dorstad kunde hemfärden ställas olika. De kunde taga
Willibrords väg, sjöledes fram till Eidermynningen. De
kunde också slå in pä militärvägen över Bremen, Stade och
Itzehoe. Vilken valde de? Då Ansgars egenhändiga
berättelse om den nordiska missionen gått förlorad, ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:33:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekyh/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free