Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristi tjänare», skriver Raban till biskop Gauzbert, »då
den förut hatade Herren själv och for efter att döda
Honom. Stor är de tjänares berömmelse, som i sanning
följa sina herrars spår. Det är nog, om tjänaren är som
hans herre.» En annan gång heter det: »Lycklig den som
i Kristi gemenskap uthärdar världens hat. Därför aktade
de heliga martyrerna sina förfölj ares slag för intet, att
de i Guds rike skulle förenas med sin kropp (Kristus).»
Raban har en rörande omsorg om sin vän i Birka.
»Jag sänder dig dukar till tre altare. Jag sänder dig två
skrudar, två kåpor och två mässkjortor m. m. Jag
sänder också en större klocka och en liten för altaret.» Från
klostret i Fulda, där konsthantverket hade en medelpunkt,
gingo dessa gåvor över Bremen och Schleswig till Birka.93
Så kom katastrofen. »Djävulens eggelse» framkallade
den, säger Rimbert. Livfulla rader teckna slutakten:
»Det begav sig, att en del av folket rotade sig tillsammans
och störtade mot det hus, där biskopen bodde, för att
plundra, dräpte med svärd hans frände Nithard och gjorde
honom, såsom vi tro, till Guds martyr. Men Gauzbert
själv och hans övriga följeslagare, som jämte honom voro
tillstädes, bundo de, plundrade dem på allt vad de kunde
finna hos dem. och drevo dem under skymf och smälek
ur landet.»91 Återigen äro vi vilsna om tiden. Nils Ahnlund
sätter biskopens ofrivilliga avfärd till 839. Fixeringen
har en motivering, som är slående nog men knappast
bärkraftig.95 Den ryske forskaren E. Kunik, som varit
inne på Birkamissionens kronologi, stannar vid året
845 — tidigast. Han bygger här på händelseförloppet
hos Rimbert och på en anmärkning hos den lärde
historikern Georg Dehio.96
Kuniks utredning är icke alldeles övertygande. Han
har själv haft sikte på svårigheten att förena sin hypotes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
